Studien syftar på att undersöka hur det svenska damlandslaget porträtteras i Aftonbladet ochExpressens sportbilagor. Uppsatsen analyserar krönikor som är publicerade i samband medvärldsmästerskapen i fotboll år 2003, 2011 samt 2019.

Studien har utgått från tre teorier för att kunna förklarar det resultat som analysen visar.Dessa teorier är gestaltningsteorin, genus samt retorik som teori. För att svara påfrågeställningarna har vi applicerat två metoder på vårt material. Van Dijks diskursanalys därmaterialet har analyserats på två olika nivåer, mikro och makro. En retorisk analys haranvänts för att analysera hur krönikörerna använder logos och pathos.

I vårt resultat har vi kunnat hitta fem teman. Dessa teman är prestationer, prisade spelare,retorik för att porträttera, landslag som ställs mot varandra och könsmarkering. Diskursenom prestationer belyser att damlandslaget porträtteras som kompetenta och talangfulla menpresterar dåligt. Detta var tydligast i början av turneringen. Diskursen prisade spelare fokuslägga på en eller ett fåtal spelare betonas. Detta kan resultera i att läsarna tror att endast någraspelare är viktiga. Den retoriska analysen visar på att krönikörerna använder logos och pathosför att porträttera fotbollsspelarna. Vår analys visar på att det är ett vanligt förekommande attjämföra svenska damlandslaget med andra lag i turneringen, men inte med herrlandslaget.Till sist går vår studie mot den tidigare forskningen och visar på att det är få könsmarkeringari krönikorna