Syftet med denna studie är att undersöka antivaccin-diskurser på Facebooksidan Kavla Ner och jämföra dem med tre antivaccin-diskurser tidigare funna av Kata (2010). Tidigare forskning visar att antivaccin-grupper utnyttjar postmodernistiskt tänkande och att sociala medier är ett kraftfullt verktyg vad gäller åsiktsbildning om vaccin. Därtill kan konspirationsteorier som sprids om vaccin bidra till en ökad tro på att vaccin är farligt.Materialet som analyseras är 30 inlägg från Facebooksidan Kavla Ner och studien bygger på Faircloughs (1992) tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Texterna har analyserats med hjälp av analysverktygen lexikala val och modalitet. Detta görs med utgångspunkt i teorier om ideologi och diskurs, postmodernism samt kulturell hegemoni.Resultatet av analysen visar förekomsten av antivaccin-diskurser och att två av de funna diskurserna stämmer överens med de Kata (2010) funnit. Därtill gjordes nya upptäckter i form av en ny diskurs och de kategoriserande teman Kata funnit utvecklades. Resultatet visade att en stor mängd av inläggen är färgade av ett postmodernistiskt tänkande. Konspirationsteorier visade sig också vara vanligt förekommande i inläggen. Slutsatsen av studien är att de sociala praktiker som påverkar antivaccin-diskursen även skulle kunna påverka andra områden, vilket ytterligare förklarar vikten av att förstå fenomenet vaccinmotstånd.

The purpose of this bachelor thesis is to examine anti-vaccine discourses on the Kavla Ner Facebook page and to compare them to three anti-vaccine discourses previously found by Kata (2010). Research shows that anti-vaccine communities utilize postmodern ways of thought, and that social media is a powerful tool when it comes to affecting people's opinions about vaccination. Furthermore, conspiracy theories which are spread on the internet can contribute to belief that vaccines are dangerous.The material which has been analyzed consists of 30 posts from the Kavla Ner Facebook page and the method is based on Fairclough’s (1992) three-dimensional model for critical discourse analysis. The texts have been analyzed using the tools lexical choices and modality, while drawing on theories about ideology and discourse, postmodernism and cultural hegemony.The result shows the presence of anti-vaccine discourses on the Facebook page, and that two of the discourses are consistent with those found by Kata (2010). In addition, a new discourse was found and the categorizing themes by Kata were expanded. Conspiracy theories proved to be common in the posts. The results also showed that a large number of the posts are characterized by postmodernist thinking. Finally, it is concluded that the social practices which influence the anti-vaccine discourse could affect other areas, which further explains the importance of understanding the phenomenon of vaccine resistance.