Skolan idag präglas av digitala verktyg och ett av dessa är surfplattan. Elever skriver för det mesta digitalt idag och penna och papper försvinner alltmer. I styrdokumenten står det tydligt att eleverna ska få möjlighet att använda digitala verktyg, men hur mycket de ska användas och till vad är varje skolas val. Genom en fenomenografisk metod med kvalitativa intervjuer ämnade denna studie undersöka hur lärare upplever elevers stavning, när de skriver med penna och papper respektive när de skriver digitalt. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, då surfplattan ses som ett medierande verktyg. Surfplattans rättstavningsprogram kan bidra till appropriering hos eleverna, det vill säga att eleverna reflekterar över varför en rödmarkering, uppstår och omedelbart korrigera ordet.

Resultatet av analysen visar att eleverna har brister i stavningen när de skriver för hand. Elever idag förlitar sig på autokorrigering av rättstavning och när den inte finns tillgänglig uppstår det stavfel. Studien visar även att stavfelen kan variera beroende på var skolan ligger geografiskt. Stavfel som görs av elever som går på en skola i Småland; skiljer sig från elever som går på en skola i exempelvis Stockholm. Autokorrigering kan användas på olika sätt och beroende på hur programmet används kan eleverna gynnas eller hinder kan uppstå. Genom att variera arbetsformer och stänga av stavningskontroll på surfplattan bör stavningen förbättras, enligt de medverkande i studien.

Schools today are characterized by the use of digital tools and one of these is the tablet. Students write mostly digitally today, and pen and paper disappear more and more. The governing documents clearly state that students should be given the opportunity to use digital tools, but how much should it be used, is each school's choice. Through a phenomenographic method with qualitative interviews, this study aims to find out how teachers experience students' spelling, when they write with pen and paper as opposed to when they write digitally. The study includes a socio-cultural perspective, as the tablet is seen as a mediating tool and spelling programs can contribute to an appropriation among the students, that is, the students reflect on why a red mark arises and must correct the word immediately.

The results of the analysis show that the students have spelling shortcomings when they write by hand. Students today rely on auto-correction and when it does not exist, spelling errors occur. The study also shows that spelling errors can vary depending on where the school is located. Spelling mistakes made by students who go to a school in Småland differ from that of students who go to a school in, for example, Stockholm. Auto-correction can be used in different ways and depending on how it is used, students can benefit from it, or it can create obstacles for them. By varying the working methods and turning off the spelling checker on the tablet, the spelling should improve, according to the participants in the study.