Children who grow up with one or both parents who substance misuse are at an elevated risk of being harmed. This study aimed to compile current knowledge on directed interventions intended to improve the outcomes of children who live in environments where adults misuse substances, and to analyze children’s influence and participation in interventions. The method used was a systematically undertaken scoping review. Despite a comprehensive searching strategy only ten relevant studies were found. There was a low geographical spread indicating the lack of intervention studies, including within Scandinavian settings. The result showed that nine out of ten interventions were group support. Interventions were manualised and primarily focused on changing children’s behaviour or increasing children’s general knowledge about misuse. Hart’s participation ladder was used to assess children’s degree of participation and influence in both intervention and research setting. Results indicated that children had low to mediocre degrees of participation. An implication for the future is that support groups showed positive effects on children’s attitudes towards misuse by increased knowledge about parental substance misuse. There is still a need for more intervention studies before it is possible to identify the best types of support for children affected by parental substance misuse. 

Barn som växer upp med en eller båda föräldrar med missbruk har en ökad risk för att fara illa. Denna studie syftade till att sammanställa tillgänglig kunskap om interventioner riktade mot barn med målet att stödja barn som växer upp i miljöer där vuxna har ett missbruk samt att analysera barns delaktighet och påverkan i interventioner. Metoden som användes var en systematiskt genomförd scoping review. Trots omfattande litteratursökningar bedömdes endast tio effektutvärderingar som relevanta för inklusion. Studierna hade låg geografisk spridning vilket visade på avsaknaden av effektutvärderingar, bland annat inom skandinavisk forskning. Resultatet visade att nio av tio interventioner var gruppstöd. Interventionerna var manualbaserade och fokuserade på att förändra barns beteende eller öka barns generella kunskap om missbruk. Harts delaktighetstrappa användes för att undersöka barns delaktighet och påverkan i interventioner och forskning. Resultatet indikerade att barn hade låg- till medelgrad av delaktighet. Ett fynd för framtiden är att stödgrupper visade på positiva effekter på barns attityd till missbruk genom ökad kunskap om vuxnas missbruk. Det finns fortsatt ett stort behov av att genomföra fler effektutvärderingar innan det är möjligt att konstatera vilken eller vilka interventioner för barn som fungerar bäst.