Skolans uppdrag kan ses som tudelat. Dels ska elevens behov tillgodoses men samtidigt ska samhällets behov tillgodoses då morgondagens samhällsmedborgare formas. En omfattande studie visar att elevers intresse för de naturvetenskapliga ämnena sjunker efter tredje klass och vidare upp mot högstadiet. En annan studie visar att allt färre elever väljer att söka till naturprogrammen på gymnasiet och att ingenjörsutbildningar har allt svårare att rekrytera unga studenter. Då mellanstadieelever själva uttrycker vad som är roligast och mest intressant med NO är svaret oftast undersökningar eller laborationer. Däremot visar det sig att undersökande arbete fortfarande är undantaget i svensk skola, trots läroplaners upprepade försök att styra undervisningen mot en mer undersökande karaktär. Med detta som bakgrund ämnar denna kvalitativa forskningsöversikt belysa huruvida mellanstadielärare idag har möjlighet att tillgodose både elevers behov och samhällets behov, detta genom att tillämpa ett undersökande arbetssätt. Forskningen som analyserats har tyngdpunkt i Sverige men även internationella studier har granskats. I resultatdelen redovisas hur undersökande arbetssätt har potential att intressera och engagera alla elever, samtidigt som viktiga förmågor har möjlighet att utvecklas. Bland dessa förmågor återfinns exempelvis att kritiskt kunna värdera källor, som av Skolverket poängteras särskilt viktigt i en tid av stora informationsflöden genom kanaler som intenödvändigtvis har för avsikt att opartiskt dela påstådda fakta och information. I resultatdelen presenteras också det etablerade skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA), som många verksamma lärare använder sig av då de tillämpar undersökande arbetssätt. Resultatet visar att både elever och lärare generellt har en positiv bild av NTA, men att läraren har en krävande roll. Ett annat alternativ till undersökande arbetssätt som presenteras i resultatet är Kolstøs konsensusprojekt. Projektet erbjuder eleverna att ta rollen som experter då de arbetar kring en aktuell samhällsfråga med naturvetenskaplig anknytning. Denna form av undersökande arbetssätt utvecklar elevers förmåga att granska information, tränar dem i att fatta informerade beslut samt ger en inblick i den naturvetenskapliga arbetsgången. Dessa förmågor kan ses som särskilt viktiga efter Skolverkets beskrivning av ett samhälle med stora informationsflöden, samt då egna erfarenheter säger att elever idag har allt svårare att skilja åsikt från fakta. Slutligen diskuteras bland annat hur forskare uttryckt en oro för NO-undervisningens framtid då erfarna lärare går i pension samtidigt som den svenska skolan ser en ökande andel outbildade NO-lärare. Vidare diskuteras hur forskningen visat att lärarens roll då undersökande arbetssätt tillämpas är mycket krävande. Läraren ska ha djup ämneskunskap, didaktisk fingertoppskänsla samt vara trygg i sitt ledarskap av gruppen. Kanske är det så att forskares uttryckta oro för framtiden har belägg med detta som grund, och att det undersökande arbetssättet på sikt är hotat, trots att dess fördelar och positiva inverkan på samhället i framtiden troligen kommer behövas minst lika mycket som nu, om inte mer.