Beyond being just a medium that supports other media, the contemporary theme park is a complex space that brings together material and symbolic features of different user-producer relationships. Although robust, the theme park is scarcely investigated, especially as an autonomous and potentially adaptable media for the maintenance of transmedia dynamics.

Based on this perception, the question that guides the research is as follows: in what way are transmediatic experiences outlined in theme parks, and to what extent does the relationship between space, brands and sustainability singularise the notion of transmediality?

To this end, we centred the research on the user-producer relationship from a conceptual triangulation between branding, space and sustainability. These three elements are articulated around the notion of transmedia experience, which considers the individuality of each user experience. In this proposal, we identified transmediatic experiences driven by cognitive and affective aspects directly affected by the embedded engagement that the users had with the space and the brand.

To develop this theoretical-methodological perspective, we elected the Magic Kingdom (MK) as the empirical object of the dissertation. This choice is directly related to the proposed triangulation since MK is the world's most popular theme park, and also because it belongs to a consolidated brand in the entertainment market: Disney. Moreover, MK turned 50 years old in 2021, a longevity that indicates a close relationship of the space with the very history of Disney as a brand. The MK park is also considered an icon of the experience economy, which makes it a particularly fertile ground to observe and analyse the types of transmedia experiences that arise through the user-producer relationship in this space.

The research, exploratory in nature, is methodologically grounded on the concept of rhizome, articulating cartography and scales in order to map, characterise and analyse the user-producer experiential relationship. To select the research corpus, we opted for digital data collection and employed snowball and purposive sampling methods. Thus, we selected media content produced by the Disney brand and by its users which could highlight the different territories created, destroyed, maintained and modified in the theme park space.

Our guiding question led us to the discovery of a complex transmediatic relationship between user-producer which, when mediated by the MK theme park, preserves the Disney brand, making it long-lasting and, in this sense, sustainable. At the same time, the user-producer relationship shows how subjectivities (re)parameterise Magic Kingdom's space and compose other forms of approaching sustainability (from a social, economic, and environmental point of view), including in terms of what is unsustainable and contradictory in this relationship.

Förutom att vara ett medium som innehåller andra medium, kan dagens nöjesparker förstås som en komplex miljö där materiella och symboliska drag från olika konsument-produktions-relationer förenas. Även om nöjesparken är ett etablerat fenomen är området sparsamt utforskat. Inte minst som ett autonomt och potentiellt anpassningsbart medium där en transmedial dynamik upprätthålls.

Från denna utgångspunkt har följande forskningsfråga ställts: På vilket sätt är den transmediala upplevelsen utformad i nöjesparker och i vilken utsträckning förenas där plats, varumärke och hållbarhet, i en särskild transmedialitet?

För att besvara frågan valde vi att fokusera på relationen mellan konsument och produktion genom en konceptuell triangulering av elementen varumärke, plats och hållbarhet. Dessa tre element är relaterade till förståelsen av transmedial upplevelse, vilket utgår ifrån den individuella konsumentens upplevelse. Utifrån detta identifierade vi transmediala upplevelser som drivna av kognitiva och emotionella aspekter, direkt påverkade av konsumenters engagemang med platsen och varumärket.

För att utveckla detta teoretiskt-metodologiska perspektiv valde vi Magic Kingdom (MK) som empiriskt objekt för avhandlingen. Valet är direkt relaterat till den teoretiska trianguleringen, då MK är världens populäraste nöjespark och samtidigt tillhör ett etablerat varumärke på nöjesmarknaden: Disney. Därutöver har MK idag, år 2021, funnits i 50 år, en tidsrymd som indikerar ett nära förhållande mellan platsen och historien om Disney som varumärke. Nöjesparken MK är också betraktad som en ikon inom upplevelseindustrin, vilket antyder att platsen är särskilt lämplig för att observera och analysera de transmediala upplevelser som där uppstår i relationen mellan konsument och produktion.

Denna utforskande studie är metodologiskt grundad i det teoretiska konceptet rhizom, där kartografi och skalor används för att kartlägga, karakterisera och analysera den upplevda relationen mellan konsument och produktion. Det empiriska materialet samlades in digitalt, där såväl syftesstyrd som snöbollsmetodik användes för insamling. Vi valde alltså medieinnehåll producerat av Disney som varumärke samt dess användare för att särskilja de olika territorierna som skapades, förstördes, upprätthölls och modifierades i nöjesparken.

Utifrån vår forskningsfråga upptäckte vi en komplex transmedial relation mellan konsument och produktion vilket, genom mediering i nöjesparken MK, vidmakthöll Disney som varumärke, utökade dess livslängd, och gjorde i den bemärkelsen varumärket hållbart. Samtidigt visar relationen mellan konsument och produktion hur subjektivitet (re)parameteriserar MK som plats och skapar andra sätt att närma sig hållbarhet (från en social, ekonomisk och miljömässig utgångspunkt), vilket även inkluderar icke hållbara och motsägelsefulla förståelse av denna relation.