Alla elever har lika rätt till lärande. Det är skolans skyldighet att ge det stöd som krävs för att elever oavsett behov ska lyckas utveckla de förmågor och kunskaper som behövs för att nå kunskapskraven och bli fullvärdiga medborgare. Denna litteraturstudie har i syfte att undersöka hur samhällskunskapsundervisning kan anpassas för att elever i årskurs 4–6 med intellektuella funktionsnedsättningar ska kunna uppnå kunskapskraven. Syftet besvaras genom två frågeställ-ningar; vilka utmaningar för lärande inom samhällskunskap innebär intellektuella funktionsnedsättningar hos elever på mellanstadiet samt hur lärmiljön kan anpassas för att dessa elever ska uppnå kunskapskraven i samhällskunskapsämnet. Det vetenskapliga materialet som använts i studien har tagits fram genom databassökningar och omfattar en stor del internationell forskning men också svensk forskning. Materialet har valts ut genom fyra olika urvalskriterier och därefter analyserats. Resultatet av materialet visar att elever med intellektuella funktions-nedsättningar ofta ställs inför utmaningar i att utveckla sin läs-, skriv- och resonemangsförmåga vilket även leder till svårigheter i att utveckla förståelse i ämnesinnehållet och i att använda ämnesrelaterade begrepp. Även utmaningar med sociala färdigheter påverkar dessa elever i undervisningssammanhang och i deras framtid i samhället. Anpassningar i lärmiljön som kan tillämpas för att stötta elever med intellektuell funktionsnedsättning handlar i resultatet om in-kluderande undervisning. För att uppnå detta påvisas samarbete mellan lärare men också samundervisning som metod. Även diskussioner mellan elever är avgörande för att elever med intellektuella funktionsnedsättningar ska kunna ta till sig innehåll i samhällskunskapsämnet. Resultatet visar också att ämnet inte är tillräckligt prioriterat och saknar tydliga ämnesmarkörer, vilket ses som en utmaning både för den undervisande lärarens arbete men även för lärandet hos elever med behov av särskilt stöd.