That the child perspective is something that is to be considered when making decision that affect the child is stipulated in the Social Services Act (2001:453). Since the United NationsConvention on the Rights of the Child (SFS 2018:1197) became law, the rights of the child have gained even more strength. However, research shows that children’s rights to participation when making such decisions are not always fulfilled, because the child is not viewed as an active actor. With this as a starting point the study’s purpose was formedwhich is to explore possibilities and limitations in social workers’ undertaking of considering the child perspective in their work with financial aid with a focus on the social workers’ perception of their room of action. Nine social workers within financial aid from five different municipalities were interviewed with a semi structured interview method. A thematic analysis was conducted on the collected material and three main themes were identified: “To consider the child perspective”, “Grant increased financial aid” and “The adult’s role in the child perspective”. The results showed both possibilities and limitations between the social workers’ undertaking of considering the child perspective, and that the social workers’ perception of their room of action affects the undertaking of the child perspective. 

Att barnperspektivet ska beaktas vid beslut som berör barn fastställs i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Sedan Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197) blev lag 2020 har barnets rättigheter stärkts ytterligare. Dock visar forskning att barns rätt till delaktighet inte säkerställs, då barn inte ses som aktiva aktörer. Med detta som utgångspunkt skapades studiens syfte som är att undersökasocialsekreterarnas upplevelse av möjligheter och utmaningar i arbetet med barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd utifrån deras upplevelse av handlingsutrymmet. Nio socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd från fem olika kommuner intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. En tematisk analys genomfördes av det insamlade materialet och tre huvudteman urskildes: ”Att handlägga barnperspektiv”, ”Bevilja utökat bistånd till barn” samt ”Den vuxnes roll i barnperspektivet”. Resultatet visade att det finns både utmaningar och möjligheter i socialsekreterarnas arbete med barnperspektivet och att socialsekreterarnas upplevelse av sitt handlingsutrymme påverkar arbetet med barnperspektivet.