Poetiska texter ingår som en av texttyperna elever i årskurs F-3 ska få möta i undervisningen enligt läroplanens centrala innehåll för ämnet svenska. Det finns forskning som visar att poesi ofta möter motstånd och sällan görs till en naturlig del av undervisningen, men även forskning som visar på fördelaktiga arbetssätt för att komma till rätta med undervisning i poesi. Följaktligen är syftet med denna studie att utöka kunskapen om lärares erfarenheter av poesi genom att undersöka hur fyra lärare verksamma i årskurs F-3 uppfattar och beskriver förekomsten av och arbetet med poesi i svenskundervisningen. Studien är kvalitativ och triangulering används som metod genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Teoretisk utgångspunkt i studien är sociokulturell teori. Analysen av studiens insamlade material utgår från en hermeneutisk ansats. Studien visar att varierade arbetssätt och rika möjligheter för eleverna att tolka poesi har en positiv inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Även att lärarens kunskap och intresse för poesi inte är beroende av varandra för att bedriva undervisning av god kvalitet. Ytterligare visar den här studien att poetiska texter inte ges lika stort utrymme i undervisningen som andra texttyper.

Poetic texts are included as one of the text types students in year F-3 should encounter in the teaching according to the curriculum's central content for the subject Swedish. There is research that shows that poetry often meets with resistance and is seldom made a natural part of teaching, but there is also research that shows advantageous ways of working to come to terms with teaching poetry. Consequently, the purpose of this study is to expand the knowledge about teachers' experiences of poetry by examining how four teachers active in year F-3 perceive and describe the occurrence of and work with poetry in Swedish teaching. The study is qualitative, and triangulation is used as a method through semi-structured interviews and document analysis. The theoretical starting point in the study is sociocultural theory. The analysis of the study's collected material is based on a hermeneutic approach. The study shows that varied working methods and rich opportunities for students to interpret poetry have a positive impact on students' knowledge development. Also, that the teacher's knowledge and interest in poetry do not depend on each other to conduct teaching of good quality. Furthermore, this study shows that poetic texts are not given as much space in teaching as other types of text.