Högläsning är ett vardagligt moment under barnens skoldag. Syftet med studien är att undersöka hur ett urval lärare som är verksamma i både årskurs1 och årskurs 3 säger sig arbeta med högläsning och om, och i så fall varför, deras arbete med högläsning skiljer sig åt mellan de två årskurserna. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet. Enligt det sociokulturella perspektivet är det samspelet mellan människor som ger oss kunskap. Under högläsningsundervisningen är samspelet mellan läraren och eleverna av stor vikt och läraren behöver stötta eleverna för att de ska komma vidare i sin utveckling. 

För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare verksamma i årskurs 1 och 3. För att analysera den insamlade datan gjordes en tematisk analys. I resultatet framkom det att lärarna hade en positiv syn på högläsning och samtliga upplevde högläsningsarbetet som viktigt för att utveckla elevernas läsförmåga. För lärarna är högläsning en självklarhet och i studiens analys framkommer det att lärarna alltid har ett syfte med sin högläsning. Även om lärarna arbetade på olika sätt kunde många likheter identifieras i upplägget och i syftet med högläsningsundervisningen. Det framkom även att högläsningsundervisningen inte ändras speciellt mycket mellan årskurs 1 och 3. Den största skillnaden lärarna gjorde var att de anpassade nivån på undervisningen till respektive årskurs.

Reading aloud is an everyday activity during the children's school day. The aim of the study is to investigate how a sample of teachers working in both Year 1 and Year 3 say they work with read alouds and whether their work with read alouds differs between the two year groups, and if so, why. The theoretical framework underlying the study is the sociocultural perspective. According to the sociocultural perspective, it is the interaction between people that gives us knowledge. When reading aloud, the interaction between the teacher and the students is of great importance and the teacher needs to support the students in order for them to progress.

To answer the purpose of the study, a qualitative method was used and five semi-structured interviews were conducted with teachers working in grades 1 and 3. To analyse the collected data, a thematic analysis was conducted. The results showed that the teachers had a positive view of reading aloud and all of them felt that reading aloud was important for developing the students' reading skills. For the teachers, reading aloud is a matter of course, and the study's analysis shows that the teachers always have a purpose for their read alouds. Although the teachers worked in slightly different ways, many similarities could be identified in the approach and purpose of the lessons. It was also found that the teaching of reading aloud did not change very much between year 1 and 3. The main difference between the years was that the teachers adapted the level of difficulty to each grade.