Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar av elevers användande av fingrar för att representera tal och lösa aritmetikuppgifter. Studien är genomförd med inspiration från fenomenografi där kvalitativ intervju använts som metod. Tre lärare i förskoleklass och tre lärare i årskurs 1 har intervjuats. Resultatet redovisas i två utfallsrum – fingrar som stöd och fingrar som hinder med sju beskrivningskategorier. När för- och nackdelar ställs emot varandra kan man dra slutsatsen att fingrar som verktyg både kan gynna och hindra elevers matematiska utveckling. 

Resultatet visar att fingrar som verktyg kan uppfattas som ett stöd för elever med matematiksvårigheter samt när elever ska representera tal. Vidare visar resultatet att fingrar stödjer elever inom talområdet 0-10 samt när elever använder fingermönster för att se tal som sammansatta enheter. Resultatet visar också att fingrarna skulle kunna uppfattas som ett hinder. Elever blir ofta beroende av strategin och den kan upplevas som krånglig. Slutligen kom man fram till att fingrar som verktyg inte upplevs som hållbar i längden.