Undersökningen utförs i samarbete med Riksbyggens ombyggnadsavdelning i Jönköping. Riksbyggen är ett kooperativt företag och en av Sveriges största fastighetsförvaltare. Riksbyggens kunder består utav bostadsrättsföreningar, företag och offentliga fastighetsägare. År 2019 släppte byggsektorn ut 21 % av Sveriges växthusgaser och 49% av alla flerbostadshus är byggda mellan 1951 – 1981 (2021). Byggnaderna förbrukar mycket energi och särskilt ventilationssystemen. Dokumentationen av kunskap från olika projekt kan vara obefintlig eller undermåttlig vilket bidrar till att kunskap om energirenovering blir svår att hantera. Målet är att undersöka den ekonomiska lönsamheten och miljöeffekt som energibesparande åtgärder har i ett flerfamiljshus byggd år 1959. Samt att undersöka Riksbyggens och deras externa energisakkunnigas användande av erfarenhetsåterföring i syfte att minska livscykelkostnad och pay-off tid. För att uppnå målet används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Empiri samlas in genom intervju, mätdata, beräkningar samt dokument och ritningar tillhandahållet av Riksbyggen. Beräkningarna svarar på lönsamheten hos de energibesparande åtgärderna och intervjuer används för att kartlägga hur erfarenhetsåterföring används och dess koppling mot livscykelkostnad och pay-off tid hos energirenoveringar. Kvantitativ analysmetod används för åtgärdernas kostnads- och energibesparing där värden jämförs med varandra i grafer och tabeller. För att kartlägga erfarenhetsåterföringen jämförs intervjupersonernas svar med varandra och med det teoretiska ramverket, både leverantör och kund intervjuas för att få båda perspektiv. Enligt utförda beräkningarna besparar alla de planerade åtgärderna totalt 380 MWh fjärrvärme/ år och ökar elbehovet med 55 MWh/ år, kostnadsbesparingen uppgår till 248 000 kr/ år. Pay-off tiden är för värmepumpen 8,4 år och värmepump kombinerat med solceller har en pay-off tid på 9,1 år. Pay-off tiden kombinerat med fönsterbyte är tillsammans 27,6 år.

Från intervjuerna framgår det att erfarenhetsåterföring främst sker muntligt i det dagliga arbetet. Resultatet överensstämmer med teorin och den mest givande erfarenhetsåterföringen är enligt intervjudeltagare den utanför egna organisationen med personer med olika befattning. Det främjar utveckling och forskning i branschen samt minskar kostnader och energi. Intervjudeltagarna lägger mycket tid på att dokumentera ekonomisk vinning och det är också det som är den huvudsakliga drivkraften för utveckling enligt teorin. Den ekonomiska besparingen och återbetalningsperioden beräknades bli dyrare än väntat vilken troligen beror på de historiskt höga elpriserna. Men trots höga elpriser är de energibesparande åtgärderna lönsamma och att installera både solceller och frånluftsvärmepump, som i denna undersökning, ger en trygghet i att solceller blir mer lönsamma med stigande elpriser och värmepump med sjunkande elpriser.

The survey is carried out in collaboration with the reconstruction department at Riksbyggen who is a cooperative corporation and one of Sweden’s largest property managers. Riksbyggens customers are housing cooperatives, companies and public property owners. The construction sector emitted 21% in 2019 of Sweden's greenhouse gases and 49% of all apartment buildings were built between 1951 – 1981 (2021), these buildings consume much energy, especially the ventilation systems. Documentation of knowledge from different projects can be none or substandard, which makes knowledge about energy renovation difficult to manage. The goal is to assess the economic profitability and environmental impact of energy saving measures in an apartment building from 1959. And to investigate Riksbyggens external energy specialists use of knowledge transfer to reduce lifecycle costs and pay-off time. To achieve the goal, a combination of qualitative and quantitative methods is used. Empirical data is collected through interviews, measurement data, calculations and documents and drawings provided by Riksbyggen. The calculations are used to answer how profitable the energy saving measures are and the interviews are used to map how knowledge transfer is used regarding savings of costs and energy. To answer the cost measures and energy savings of energy measures, a quantitative analysis method is. To map the feedback of experience, the interviewees' answers compare with each other and with the theoretical framework, both suppliers and customer are interviewed to get both perspectives. According to the performed calculations, the planned measures save a total of about 380 MWh district heating / year and increase the electricity demand by about 55 MWh/ year, the cost savings per year are about 248 000 SEK. The pay-off period of the heating pump is 8,4 years and heating pump combined with solar cells goes up to 9,1 years. The pay-off period including the replacement of new windows goes up to about 27,6 years.

From the interviews it appears that knowledge transfer is mainly done orally in the daily work. The results are in line with the theory and the most rewarding knowledge transfer is according to the interviewees, the knowledge transfer their own organization with staff with different types of employment. It promotes development and research in the industry according to the theory and to reduce costs and energy. Interviewees spend a lot of time documenting financial gain and this is also the main driver for development according to the theory. The financial savings and pay-off period are calculated to be more expensive than expected, which is probably due to the historically high energy prices. But despite high prices, the energy-improving measures are profitable and installing both solar cells and an exhaust air heat pump, as in this investigation, provides security that solar cells become more profitable with higher electricity prices and heat pumps with lower electricity prices.