Texter i digitala miljöer är en formulering som framkommer i kursplanen för svenskämnet. Formuleringen kan innefatta många olika slags texter och det är därför möjligt att formuleringen tolkas olika av lärare. Syftet med studien är därför att undersöka hur fyra svensklärare i årskurs 4–6 beskriver formuleringen texter i digitala miljöer och hur de arbetar med det i praktiken, för att söka efter möjlig variation i lärarnas svar.

Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning som gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka lärares beskrivningar av en formulering, och därför inspireras studien av fenomenografi. Vygotskijs sociokulturella perspektiv presenteras och centrala begrepp inom perspektivet tas upp, mediering, scaffolding och kreativt skapande nämns som väsentlig utgångspunkt i studien. 

Resultatet tyder på att formuleringen delvis är svårtolkad och att lärare ger olika beskrivningar av formuleringen, dock framgår det att tre av fyra lärare trots det, arbetar på ett likvärdigt sätt. Det som skiljer sig är huruvida de bedömer elevers estetiska uttrycksätt i de digitala texterna eller inte. Lärarna lyfter den skrivna texten som prioritet i elevernas arbete och bedömning. När det kommer till texter i digitala miljöer är det främst att lära eleverna att vara källkritiska som är i fokus. Multimodalitet är centralt i många texter i digitala miljöer och påverkar hur en text tolkas, vilket kräver en annan typ av läskunnighet och kunskap i att skapa texter i digitala miljöer. Trots det och att det framgår i kommentarmaterialet för svenska kursplanen, att eleverna behöver jämföra multimodala texter med texter av bara ord, nämns inte denna aspekt av lärarna i denna studie. 

Texts in digital environments is a wording that appears in the syllabus for the Swedish subject. The wording could include many different types of texts, and it is possible that the wording is interpreted differently among the teachers. The aim of the study is, therefore, to explore how four teachers that teach the Swedish subject in grades 4-6, describe the wording text in digital environments and how they work with this in practice, to see how it differs.

The study is based on a qualitative study conducted through semi-structured interviews. The purpose of the study is to examine teachers’ different descriptions of a formulation, and therefore the study is inspired by a phenomenography. Vygotskij’s sociocultural perspective is presented, and key concepts within the perspective are addressed, mediation, scaffolding and creative creation are mentioned as an essential point of departure in the study. 

The result indicates that the wording is partly difficult to interpret and that teachers give different descriptions of the wording, despite this, it appears that three out of four teachers teach in an equivalent way. The difference appears instead to be whether the teachers assess students’ aesthetic expressions in the digital texts. Teachers highlight the written texts as a priority in students’ work and assessment. When it comes to texts in digital environments, it is mainly teaching pupils to be critical of sources in focus. Multimodality is central to many texts in digital environments and affects how a text is interpreted, which requires a different type of literacy and knowledge in creating texts in digital environments. Despite this and the fact that it appears in the commentaries for the Swedish syllabus that pupils need to compare multimodal texts with texts of only words, this aspect is not mentioned by the teachers in this study.