Flerspråkighet är idag mycket utbrett i det svenska samhället och lika så i den svenska förskolan. Enligt våra observationer får andra språk än svenska begränsat utrymme i förskolan och språkundervisningen handlar i stort sett enbart om det svenska språket.

Detta examensarbete har till syfte att undersöka hur förskollärare uppger att de arbetar med flerspråkighet i förskolan samt vilka hinder och möjligheter förskollärarna ser i flerspråkighetsarbetet. För att göra detta möjligt användes intervjuer som metod. Sex intervjuer med förskollärare genomfördes på sex olika förskolor. Det som framkom när intervjuerna transkriberades och analyserades var att arbetet med flerspråkigheten varierade, däremot använde samtliga förskollärare metoder som exempelvis bildstöd och högläsning. Det framkom även att de avdelningarna med högt antal flerspråkiga barn fokuserade på att lära barnen svenska i kontrast till de avdelningar med färre antal flerspråkiga barn som la större fokus på barnens olika modersmål. Det har visat sig att barn som utvecklar sitt modersmål sedan har lättare att lära sig ett andraspråk (Skolverket, 2021). Personalbrist och stora barngrupper är något många av förskollärarna anser är ett hinder för att utveckla flerspråkigheten. Det som framkom som möjligheter var förskolornas system för kompetensutveckling, samt stöd från rektorn vid behov. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är det interkulturella perspektivet.