Detta examensarbete gjordes i samarbete med Riksbyggen där träffsäkerheten hos energiberäkningar i Miljöbyggnad studerades. Beräkningarna för den kommande energianvändningen jämfördes med mätningarna när byggnaden är i bruk. Vi ställde oss frågan om betygen i Miljöbyggnad påverkades av en avvikande energianvändning.Syftet med studien var att ge en bredare kunskap om miljöcertifierade byggnaders verkliga och förväntade energianvändning. Detta gjordes genom att identifiera och statistiskt säkerställa differenser mellan beräknad och uppmätt uppvärmnings-, varmvattens- och fastighetsenergi. Metoden som användes var en kartläggning av sekundärdata ur dokumentation från certifieringsprocessen för 116 stycken byggnader. Avvikande indikatorbetygs påverkan på områdes- och byggnadsbetyget i Miljöbyggnad undersöktes.Studien visade att det är svårt att beräkna - hälften av objekten hade en differens på mer än 10% och den årliga energianvändningen ökade i genomsnitt med 3,7 kWh/m2. Störst avvikelse hade uppvärmningsenergin med 9,7 kWh/m2, med sänkta indikatorbetyg till följd. En fjärdedel av dessa hade en vanskligt liten marginal till betygsgränsen.38% av flerbostadshusen hade ett förändrat betyg hos indikatorn för energianvändning, varav 4% fick ett bättre betyg medan 34% fick ett sämre betyg. En tredjedel av de med försämrade betyg fick sänkta områdesbetyg för energi, men behöll trots det byggnadsbetyget i Miljöbyggnad. Lagstiftande krav på minskad energianvändning fick delvis önskad effekt, samtidigt som differensen mellan beräkning och mätning ökade. Revideringar av indikatorbetyg tyder på att installationssystemen för ventilation och uppvärmningsenergin inte var korrekt intrimmade och behöver följas upp. I vilken omfattning man avsiktligt eller oavsiktligt frångått de ursprungliga planerna under byggprocessen lämnas till mer djupgående studier att ta reda på.

This thesis was created with collaboration from Riksbyggen where the accuracy of energy calculations in Miljöbyggnad were studied. Calculations for the upcoming energy use was compared with measurements of the energy of the building when in use. We asked ourselves whether the grades in Miljöbyggnad were affected by a deviating energy use.The purpose of this thesis was to provide a wider knowledge of the actual and expected energy use of buildings with an environmental certificate. This was achieved by identifying and statistically ensuring differences between calculated and measured energy of heating, hot water and real estate use. The method used was a survey of secondary data from the documentation of the process of certification of 116 buildings. The impact of a deviating indicator rating on the field and building rating in Miljöbyggnad was investigated.The study showed that it is difficult to calculate – half of the buildings had a difference of more than 10% and the annual energy use increased by an average of 3,7 kWh/m2.The most significant deviation was the energy used for heating with 9,7 kWh/m2, with decreasing indicator ratings as a result. A quarter of these had a precariously small margin to the limit of the rating level.38% of the residential buildings had a changed rating of the indicator of energy use, whereof 4% got a higher rating and 34% got a lower rating. A third of the ones with lower ratings also got decreased ratings in the field of “Energi”, but nevertheless retained their overall building rating in Miljöbyggnad.Legislative requirements for reduced energy use partly had the desired effect, though at the same time, the differences between calculations and measurements increased. Revisions of indicator ratings suggests that installation systems of ventilation and heating were not properly tuned and needs to be adjusted. To which extent they intentionally or unintentionally abandoned the original plan during the construction process is left to more thorough studies to look into.