Trots att mottagaren är tungt viktad genom gymnasieskolans återkommande kunskapskrav visar studier hur mottagaren tenderar att förbli otydlig eller odefinierad i skolans uppgiftsinstruktioner. Syftet med denna studie är därför att erbjuda ett kunskapsbidrag om den mottagarmedvetenhet som formas inom svenskämnet, närmare bestämt inom kursen Svenska 3. Detta görs genom att studera fyra elevers konstruktion av mottagare i lika många nedtecknade hyllningstal samt den uppgiftsinstruktion som föregick dessa. 

Arbetet tar avstamp i den kritisk-konstruktiva didaktiken och under studiens inledande fas närlästes uppgiften för att sedan granskas mot styrdokumenten. I studiens andra fas analyserades elevtexterna komparativt med hjälp av Labov och Waletskys modell för muntligt berättande och interpersonella markörer rörande närhet och distans med särskilt fokus på genrespecifika särdrag för manus till tal (Nyström, 2000). Avslutningsvis så studerades uppgift och elevtexter utifrån hur de placerade sig inom skrivhjulet (Berge, Evensen & Thygesen, 2016), vilket fungerade som utgångspunkt för diskussionen. 

Resultatet bekräftar bilden av att svenskämnet skapar en begränsad mottagarmedvetenhet, där skolsk kontext (Berge, 1988) befästs genom att elever ges möjlighet att kringgå de utmaningar som den explicite mottagaren kräver för att erkännas inom skrivhändelsen. Den explicite mottagaren framstår därmed som illusorisk då denne förblir odefinierad, oreflekterad och otydlig i uppgift och elevtexter. Mottagaranpassning måste sålunda tränas, talas om och reflekteras kring för att etableras om nedglidning (Hoel Løkensgard, 2001) ska motverkas och ett medvetet förhållningsätt till mottagaren ska utvecklas så eleverna, i linje med styrdokumenten, förbereds för livet efter skolan.                                           

Research shows how school task recipients tend to be unclear or undefined in task construction, although the recipient is reoccurring in the knowledge requirements throughout upper secondary school. Therefore, this study aims to contribute to the knowledge about the audience awareness formed within the Swedish subject by studying students' construction of recipients in four tribute-speech scripts and the task construction related to them. 

In the first part of the study, trusting critical constructive didactic theory, the task instruction was analysed under close reading before being challenged by the steering documents. In the second part, the students' texts were analysed, relying on Labov and Waletsky's model for oral narration for structure and comparison and interpersonal markers of style regarding closeness and distance focusing on genre-specific attributes (Nyström, 2000) for tribute-speech scripts. Finally, I studied the task construction and the text on how they positioned themselves within the Writing Wheel (Berge, Evensen & Thygesen, 2016), which acted as a starting point for the discussion chapter.The results confirm an image of a limited audience awareness within the Swedish subject where schoolastic norms (Berge, 1988) are further established, as pupils are given opportunities to circumvent audience awareness challenges through task construction and writing actions where the explicit recipient demands to be acknowledged within the writing situation.  As a result, the recipient seems elusive and stays undefined, unreflected and unclear. Audience awareness thus needs to be trained, talked about and reflected on to be leant and counteract slippage (Hoel Løkensgard, 2001) to stay in line with the steering documents' intentions and prepare the pupils for life after school.