Bakgrund: År 2022 var flyktingsantalet i världen större än någonsin. Enligt svensk lag har flyktingar samt migranter rätt till hälso- och sjukvård precis som patienter med svenskt medborgarskap. Hälso- och sjukvården ska bedrivas på lika villkor och sjuksköterskan har som ansvar att arbeta efter kärnkompetenserna för att ge en god omvårdnad oberoende förekomsten språkligabarriärer. 

Syfte: Syftet var beskriva språkbarriärers inverkan på omvårdnad utifrån sjuksköterskan och den immigrerande patientens perspektiv.

Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Brukade databaser; Cinahl, PubMed och psycINFO. Sökningen gav 14 resultatartiklar publicerade mellan 2012-2022 som kvalitets-granskades och analyserades med Fribergs femstegsmodell.

Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudteman och tio subteman. Patienter med språkligabarriärer upplevde otrygghet i mötet med vården. Språkbarriärerna påverkade kvalitén på omvårdnaden och patientsäkerheten äventyrades. Kulturell kompetens förbättrade kommunikationen, patientsäkerhet och den personcentrerade omvårdnaden. 

Slutsats: Språkbarriärer påverkade kvalitén och säkerheten i vården. Bristerna resulterade i vårdskador, ökat lidande, uteblivna eller felaktiga behandlingar, på grund av utebliven information i vårmötet. Den immigrerande patienten löper där med alltid en ökad utsatthet för risker inom vården. Trotts att tolken är den bästa kommunikationsbryggan mellan sjukvården och den immigrerande patienten brukas den med fördel för vården snarare än patienten. 

Backgrund: Year 2022, the number of refugees in the world was greater than ever. According to Swedish law, refugees and migrants have right to healthcare as patients with Swedish citizenship, and aims to be provided equally for the entire population. Nurses have the responsibility to provide good care regardless of encountered language barriers.

Aim: The purpose was to describe the impact of language barriers on nursing care from the perspective of the nurse and the immigrant patient.

Method: The method used was a qualitative literature review with an inductive approach. Article searches were performed in Cinahl, Pubmed and PsycINFO. 14 quality-reviewed articles between 2012-2022 were used and analyzed with Friberg´s 5-step model. 

Results: In the results three main themes emerged with ten subthemes. Patients with language barriers experienced anxiety and insecurity when meeting with healthcare providers.  Language barriers jeopardized the quality of  care and patient safety. Cultural competence was important when establishing communication, safer care and person-centered care.

Conclusion: Language barriers affected the quality and patient safety.  Medical injuries, increased suffering or incorrect treatments were the consequences. The immigrant patient is constantly at risk. Interpreters were essential in communication with the immigrant patient. Interpreters were mainly used in service for the healthcare system rather than the patient.