Studien är ämnad att kritiskt granska nyhetsrubriker i kvällstidningar i Sverige, ur ett jämställdhetsperspektiv. Rubrikerna som granskas i studien har publicerats digitalt i Aftonbladet och Expressen, med anledningen av att det är Sveriges två största kvällstidningar i tabloidformat (Via TT, 2021). Syftet med den kritiska granskningen är att identifiera om, och i så fall hur, patriarkala maktstrukturer tar sig uttryck i rubrikerna. De patriarkala maktstrukturer som kommer granskas i studien är rollfördelning, ideal brottsofferstatus och skuldbeläggning av offer. Rubrikerna jämförs i sin tur med ingressen, för att kunna säkerställa vilken typ av information kring brottet som har inkluderats, eller exkluderats i rubriken. Det teoretiska ramverket, som kommer användas för att diskutera analysresultatet, består av Hirdmans (1988) definition av könsmaktsordningen samt relevansteorin enligt Sperber och Wilson (2012). Metoden som använts är en kvalitativ textanalys i kombination med en ideologkritisk analysmetod. Analysmallen bygger på van Dijks (1990) definition av en rubriks idealfunktion samt det teoretiska begreppet rollfördelning (van Leeuwen, 1996), kriterierna för ideal brottsofferstatus enligt Christies (1986) och skuldbeläggning av offer (Fisher & Lab, 2010). Baserat på det teoretiska ramverket, som också ligger till grund för analysmallen, har analysfrågor konstruerats och delats upp i tre kategorier. Kategorierna är följande: ”Rubrikens funktion och innehåll”, ”Brottshändelsen” och ”Brottsoffret”. Analysresultatet visar att de patriarkala maktstrukturerna: rollfördelning, ideal brottsofferstatus och skuldbeläggning av brottsoffer återkommer i flera av de nyhetsrubriker som analyserats, om än i olika utsträckning. En majoritet av rubrikerna som granskats beskrev endast delar av brottet, i stället för att ge läsaren en helhetsbild av det som inträffat. Dessutom, angavs det kvinnliga brottsoffret som aktivt i stället för passivt i flertalet av rubrikerna och det förekom även en indirekt skuldbeläggning av det kvinnliga brottsoffret eftersom brottsrubricering saknades, eller den misstänkte manliga förövaren inte nämndes. Resultatet från den här studien, visar att Aftonbladet och Expressen har en bit kvar till en helt jämställd brottsjournalistisk nyhetsrapportering.  

The study is intended to critically examine news headlines in evening newspapers in Sweden, from a gender perspective. The headlines examined in the study were published digitally in Aftonbladet and Expressen, since they are Sweden's two largest evening tabloid newspapers (Via TT, 2021). The aim of the critical review is to identify whether, and if so how, patriarchal power structures are expressed in the headlines. The patriarchal power structures that will be examined in the study are role assignment, ideal victim status and victim blaming. The headings will in turn be compared to the preamble, to ascertain what kind of information about the crime has been included or excluded in the heading. The theoretical framework, which will be used to discuss the results of the analysis, consists of Hirdman's (1988) definition of the gender power order and the theory of relevance according to Sperber and Wilson (2012). The method used is a qualitative text analysis combined with an ideology-critical analysis method. The analysis template is based on van Dijk's (1990) definition of the ideal function of a headline as well as the theoretical concept of role division (van Leeuwen, 1996), the criteria of ideal victim status according to Christie's (1986) and victim blaming (Fisher & Lab, 2010). Based on the theoretical framework, which also forms the basis of the analysis template, analysis questions were constructed and divided into three categories. The categories are “Function and content of the rubric”, “The crime event” and “The crime victim”. The results of the analysis show that the patriarchal power structures of role distribution, ideal victim status and victim blaming are reflected in several of the news headlines analysed, albeit to varying degrees. Most of the headlines examined described only parts of the crime, rather than giving the reader a full picture of what happened. In addition, the female victim was referred to as active rather than passive in most of the headlines and there was also an indirect blaming of the female victim as the crime description was missing, or the suspected male perpetrator was not mentioned. The results of this study show that Aftonbladet and Expressen still have some way to go to achieve fully equal crime reporting.