Denna studie har som mål att undersöka hur svenska mediers gestaltning av flyktingar skiljer sig åt beroende på deras ursprung. Studien genomförs för att undersöka hur svensk media gestaltar flyktingar från 2015 jämfört med flyktingar 2022. Forskningsområdet att jämföra olika grupper av flyktingar har inte genomförts i så stor utsträckning och framför allt inte jämförelse med Ukraina eftersom krisen fortfarande är pågående. Tidigare studier har poängterat att geografiska skillnader förekommer och att flyktingar gestaltas på olika sätt i medierapporteringen, vilket skapar en hierarki av offer där vissa flyktinggrupper framställs som viktigare att prioritera i det mottagande landet. Däremot har det inte studerats om svensk media gestaltar flyktingar på samma sätt oavsett bakgrund. Medierapporteringen från Dagens Nyheter och Aftonbladet kommer att studeras under två olika perioder när flyktingvågen var som störst under respektive år. Med ett urval på 140 artiklar, 70 artiklar från respektive flyktingkris kommer en kvantitativ innehållsanalys att genomföras. Resultatet visar att under flyktingkrisen 2015 är gestaltningarna belastning och säkerhetshot mest förekommande, dels genom att media rapporterar mer om striktare politiska åtgärder för att begränsa inströmningen av flyktingar, dels för att rapporteringen av flyktingar som en bidragande faktor till ökad brottslighet var synlig under 2015. Dessa gestaltningar pekar på en problematisk synvinkel av flyktingsituationen 2015. Under 2022 var det däremot den humanitära gestaltningen som var mest framträdande. Majoriteten av artiklarna uppmärksammade flyktingars utsatthet och att de var i behov av hjälp samt att människorna i det mottagande landet var villiga att hjälpa. Medierapporteringen lyfte också den politiska debatten att regelverket måste ändras till flyktingarnas fördel. Resultatet visar på att det finns en skillnad i medias rapportering av flyktingar beroende på deras etniska bakgrund. Resultatet kopplat till vi och dem visar att medierapporteringen av flyktingar från 2022 är mer inkluderade och neutrala i det svenska samhället än flyktingar från 2015 som var mer exkluderade. Att Sverige och andra europeiska länder har en större acceptans mot mottagandet av ukrainska flyktingar visar på att Europas gränser har förändrats och länder förenas i en kamp för gemensamma värderingar.

This essay examines how the Swedish media's framing of refugees differs depending on their origin. The study conducts to investigate how the Swedish media portrays refugees from 2015 compared to refugees in 2022. The research area of comparing two refugee crises has not been carried out to such a large extent and not in comparison to Ukraine because the crisis is still ongoing. Previous studies have pointed out that geographical differences exist, and refugees are portrayed differently in the media, which creates a hierarchy of victims where certain refugee groups are prioritised in the receiving country. However, not a lot of papers examine whether the Swedish media portrays refugees similarly regardless of their background. Quantitative content analysis has been used to investigate how two Swedish newspapers, Dagens Nyheter and Aftonbladet, framed the refugee crisis in 2015 and 2022. The material consists of 140 articles, 70 articles from each period. The result shows that during the refugee crisis in 2015, the frame of burden and threat were most prevalent. Partly because the media reporting conducted strict political measures to limit the reception of refugees, partly to enhance that refugee's contribution to increased crimes, these portrayals point to a problematic view of the refugee situation in 2015. However, in 2022 the humanitarian frame was more prominent. Most of the articles drew attention to the vulnerability of refugees and that they needed help. The media reporting also raised the political debate of regulation to benefit the refugees. The result shows a difference in the media's reporting of refugees of various ethnicities. It exposes an appearance of othering in the media reporting in 2015, refugees were framed as excluded in Swedish society, compared to 2022, when the refugees were portrayed as more included and neutral. A conclusion can be made, that Sweden and other European countries have a greater acceptance of the reception of Ukrainian refugees. It shows that Europe´s borders have changed, and governments have come together to fight for shared values.