Studien utgår ifrån politisk kommunikation kring ämnet kriminalitet i Sverige. Kriminaliteten, specifikt gängkriminalitet och skjutningar har ökat i Sverige under 2010-talet. Detta har lett till ett ökat engagemang av kommunikation kring problemet. Syftet är att förstå talets roll med avsikt att övertyga en publik i politiska debatter. Därför kommer forskningen fokusera på att ta reda på hur verbal och icke-verbal kommunikation som används i övertygande syfte. Materialet som analyseras är de åtta svenska partiledarnas uttalanden kring kriminalitet i slutdebatterna år 2018 och 2022. Det teoretiska ramverket består av retorik som kommer användas i analysen för att identifiera vilka retoriska bevismedel samt retoriska effektmedel som används. Metodvalet är multimodal kritisk diskursanalys vilken bidrar till att identifiera lexikala val och kroppsligt uttryck som används, samt förklara eventuella underliggande maktstrukturer. Resultatet påvisar likheter i användningen av de olika analysenheterna de rödgröna partierna sinsemellan respektive oppositionen/ Alliansen och Sverigedemokraterna sinsemellan. Studien fann att oppositionen/Alliansen inkluderade flest retoriska medel för att försöka påverka och övertyga publiken. Medan de rödgröna partierna visade på en försvagad inkludering av retoriska medel. Vilka tillvägagångssätt som uppnår störst effekt går inte at utpeka för det varierar utifrån talarnas position. Det går att finna likheter mellan de två olika åren, flera retoriska val som görs i slutdebatten år 2018 hittas även 2022.