The political discourse has undergone a change in the past decades, both in Sweden and in most of the Western world. This development has been described by several news agencies in Sweden as the political climate becoming "harder". Previous research shows that the power of journalists has increased with mediatization. During the 2000s, the right-wing populist party Sweden Democrats has also been invited to parliament, which may have contributed to this change. Populism is closely linked to polarization, and strong polarization is a threat to democracy. This study deals with the subjects of media convergence and populism by analyzing two political debates produced by SVT in 2006 and 2022. The purpose of the study is to contribute knowledge on how the political debates have changed during the 2000s, and in what way. This is done by analyzing the final debates on SVT from 2006 and 2022 and the actors participating, where the role of journalists is a central component.  The theoretical framework used in the study is those that deal with rhetoric, populism and media convergence. The method used is pragmadialectics, which is a newer form of rhetorical method combined with an analysis schema for televised debates. The results of the study suggest that the Sweden Democrats' entry into parliament has contributed to populist tendencies in Swedish politics and increased polarization. The study also indicates that another consequence of the Sweden Democrats' participation in the final debate is an intensification of media convergence. The results also show that journalists receive a stronger power position in the debate in 2022 than they did in the 2006 debate, partly through camera angles but also their authority in the debate itself. 

Det politiska samtalet har genomgått en förändring de senaste årtionden, såväl i Sverige som i stora delar av västvärlden. Denna utveckling har beskrivits av fler nyhetsbyråer i Sverige som att det politiska klimatet “hårdnat”. Tidigare forskning visar att journalisternas makt har ökat, i takt med medialiseringen. År 2010 röstades det högerpopulistiska partiet Sverigedemokraterna in i riksdagen, vilket kan ha bidragit till denna förändring. Populism är nära sammankopplat med polarisering och en stark polarisering är ett hot mot demokratin. Denna studie behandlar ämnena medialisering och populism genom att analysera två slutdebatter producerade av SVT år 2006 respektive 2022. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur de politiska debatterna förändrats under 2000-talet, och på vilket sätt. Detta genom att analysera slutdebatterna på SVT från år 2006 och 2022 samt de aktörer som deltar, där journalisternas roll är en central komponent.  Det teoretiska ramverk som använts i studien är sådana som behandlar retorik, populism och medialisering. Metoden som använts är pragmadialektik, vilket är en nyare form av retorisk metod som kombineras med ett analysschema för tv-sända debatter. Studiens resultat tyder på att Sverigedemokraternas inträde i riksdagen bidragit till populistiska tendenser inom svensk politik och en ökad polarisering. Studien indikerar också på att en annan konsekvens av Sverigedemokraternas deltagande i slutdebatten är en intensifiering av medialiseringen. Resultatet visar dessutom att journalister erhåller en starkare maktposition i debatten år 2022 än de gjorde under debatten 2006, dels genom hur de porträtteras genom kameravinklar men också hur auktoritärt de agerar under de olika debatterna.