Introduktion: Aktivitetsbalans är ett vanligt begrepp inom arbetsterapi. Det betyder att man har en jämn fördelning mellan det man vill göra och det man måste göra. I examensarbetet ställer sig författarna frågan om det går att arbeta med en persons aktivitetsbalans utan att inkludera partnerns aktivitetsbalans. Familjerådgivarna är vana vid att arbeta med par som helhet, därför vill författarnata reda på hur de arbetar med aktivitetsbalans utifrån sin yrkeskompetens. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur familjerådgivare arbetar med aktivitetsbalans tillsammans med par. Metod: Studiens design är deskriptiv med induktiv ansats. Ett avsiktligt – typiskt urval samt snöbollsurval användes vid sökningar efter familjerådgivare på kommunala och kyrkliga hemsidor. Informanterna bestod av både kvinnor och män spridda över hela landet med yrkeserfarenhet på 20–40 år. Semistrukturerade intervjuer användes för datainsamlingen vilka transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorierna Tillsammans identifieras parens aktivitetsbalans, Med verktyg och metod och Med förändring och förnyelse identifierades tillsammans med sex underkategorier. Slutsats: Genom att kombinera arbetsterapeutiska evidensbaserade instrument med familjerådgivningens samtalsrådgivning tror författarna att par med aktivitetsbalansproblem skulle få bättre resultat. 

Title: Occupational balance for couples: an interview study with family counselers Introduction: Occupational balance is a concept in occupational therapy, meaningyou have an even distribution between what you want to do and what you need to do. The authors ask themselves the question whether it is possible to work with a person's occupational balance without including the partner's occupational balance. Family counselors is used to working with couples as a whole, that’s why the authors want to find out how they work with occupational balance based on their professional competence. Aim: The aim of the thesis was to highlight how family counselers work with occupational balance together with couples. Method: The study design is descriptive with an inductive approach. A purposive sampling – typical selection and snow ball sampling was used when searching for family counselors on municipal and church websites. The informants were both women and men from all over Sweden and with professional experience of 20–40 years. Semi-structured interviews were used for data collection and were transcribed and analyzed through qualitative content analysis. Results: The categories The couples occupational balance is identified together, With tools and method and With change and renewal were identified together with six subcategories. Conclusions: By combining occupational evidence-based instruments with family counseling, the authors believe that couples with activity balance problems would have better outcomes.