Det råder inga tvivel om att en sund arbetslivsbalans är viktig för en fungerande vardag, men hur påverkas egentligen arbetslivsbalans av komponenter som socialt stöd från arbetsliv respektive privatliv, kön, ålder och arbetsroll? Studiens övergripande syfte var att genom en kvantitativ ansats undersöka effekter av socialt stöd från arbetsliv kontra privatliv på arbetslivsbalans. Studien syftade även till att undersöka effekter av ålder, kön och arbetsroller på arbetslivsbalans. För att samla in data genomfördes en webbaserad enkätundersökning, en kombination av bekvämlighetsurval och snöbollsurval tillämpades och totalt deltog 110 individer. För att mäta arbetslivsbalans användes två delskalor från enkäten Work/Nonwork Interference and Enhancement Scale (Fisher et al., 2009), medan socialt stöd i arbetsliv mättes genom delskalan Socialt Stöd från enkäten Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) (Bjarte et al., 2005) och socialt stöd i privatliv mättes genom Interpersonal Support Evaluation List-12 (ISEL-12) (Cohen et al., 1985). Multipel linjär regressionsanalys visade att både socialt stöd i arbetsliv och socialt stöd i privatliv är negativt relaterade till arbetslivsbalanspoäng. Independent samples t-test analysresultat för kön och arbetsroll visade inga signifikanta skillnader på arbetslivsbalanspoäng. One-Way ANOVA analysresultat för ålder visade efter Bonferronis korrigering att inga signifikanta skillnader finns mellan åldersgrupper på arbetslivsbalanspoäng. Studiens resultat tyder på att ett gott socialt stöd i såväl arbetsliv som privatliv kan påverka arbetslivsbalans till det bättre. Således kan studien sammanfattas genom att socialt stöd i såväl arbetsliv som privatliv, separat eller tillsammans, möjligen kan vara en pusselbit för en djupare förståelse om hur arbetslivsbalans kan främjas.