Läsförståelse är av vikt för kunskapsinhämtning, men även för att kunna fungera som samhällsmedborgare i Sverige. Studier av läsförståelse är inte ovanligt men de sätter främst fokus på de lägre åldrarna. Denna studie avser i stället att bidra till kunskap om läsförståelse i gymnasieåldern. Utifrån en klass, som i gymnasiegångens inledning genomfört en läsförståelsescreening, är syftet med denna studie att undersöka huruvida lärare – i både svenskämnet och övriga ämnen – tar hänsyn till dess resultat i formandet av undervisningen. Det obligatoriska nationella provet i läsförståelse är dock det som avgör betygsättningen av elevens läsförståelse. Därför vill studien också jämföra screening med nationella provet och finna förklaringar till varför elevernas resultat skulle kan skilja sig åt. Med användning av blandade metoder, av både kvalitativ och kvantitativ karaktär, och med utgångspunkt att läsförståelse är något som skapas i ett sociokulturellt sammanhang, har studien kunnat bekräfta bilden från tidigare forskning att lärare främst tagit hänsyn till screeningresultaten gällande elever med låga resultat. Dock har dessa hjälpt lärare att få en medvetenhet om läsförståelsens betydelse i alla ämnen. Resultaten på screening respektive nationella provet överensstämde till 63% Det framkom att de som lyckats bibehålla samma nivå av läsförståelse på det nationella provet, också är de elever med en motivation, antingen för läsning eller att lyckas i skolan i allmänhet. Tack vare motivationen, skaffade de sig också andra avgörande faktorer för läsförståelse. Studiens slutsats blir därmed att läsförståelseundervisning på gymnasiet behöver ge elever motivation för läsning.