Matematisk problemlösning är för elever ett utmanande område som är beroende av att lärare har en genomtänkt plan för hur undervisningen ska struktureras. De olika syner som visat sig finnas på problemlösning har vidare inspirerat till den här studiens syfte, vilket är att synliggöra olika uppfattningar av vad problemlösning i förskoleklass och årskurs 1–3 innebär. För att svara mot syftet för studien har en fenomenografisk ansats använts och frågeställningarna ”På vilka kvalitativt skilda sätt uppfattar lärare problemlösning i de lägre årskurserna?” och ”På vilka kvalitativt skilda sätt uppfattar lärare syftet med att undervisa i problemlösning i de lägre årskurserna?” har formulerats. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare har data samlats in och analyserats. Resultatet visar på fem olika uppfattningar av problemlösning vilka handlar om att se problemlösning som en textuppgift, en utmanande process, en procedur, ett gemensamt arbete eller ett kreativt tänkande. Därefter presenteras fyra uppfattningar av vad syftet med undervisning i problemlösning är. Syftet uppfattas handla om att följa läroplan och förbereda inför nationella prov, att ge eleverna förberedande verktyg, att skapa en förståelse för problemlösning och att testa elevernas kunskaper. Avslutningsvis diskuteras studiens metodval följt av en diskussion kring resultatet i relation till tidigare forskning och yrkesverksamheten.                      

Mathematical problem solving is a challenging area for younger students that relies on teachers having a well-thought-out plan for how the teaching should be structured. The different views that have been identified regarding problem solving have further inspired the purpose of this study. The purpose is to highlight different ways of experiencing what problem solving in preschool and grades 1–3 entails. With regards to the purpose of the study, a phenomenographic approach has been used, and the research questions "In what qualitatively different ways do teachers experience problem solving in the lower grades?" and "In what qualitatively different ways do teachers experience the purpose of teaching problem solving in the lower grades?" has been formulated. Data has been collected and analyzed through semi-structured interviews with four teachers. The results reveal five different understandings of problem solving, which involve seeing problem solving as a word problem, a challenging process, a procedure, a collaborative work, or a creative thinking. Furthermore, four different ways of experiencing the purpose of teaching problem solving are presented. The purpose is experienced to be about following the curriculum and preparing for national tests, providing preparatory tools for students, fostering an understanding of problem solving, and testing students' knowledge. Finally, the study's choice of method is discussed, followed by a discussion of the results in relation to previous research and professional practice.