Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver det dubbla uppdraget.
I studien har en kvalitativ metod använts och för att samla in data har sex lärare i fritidshem beskrivit hur de uppfattar det dubbla uppdraget genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån en hermeneutisk ansats har tidigare förförståelse och fördomar kring det dubbla uppdraget utmanats och utvecklats i mänskliga möten med studiens lärare i fritidshem. I resultatet framkommer att informanterna uppfattar och beskriver det dubbla uppdraget på olika sätt. Utmärkande i informanternas utsagor kring det dubbla uppdraget är hur yrkesrollen tar sig i uttryck vid tjänstgöring i två olika verksamheter samt deras utgångspunkter i undervisningen som bedrivs på fritidshemmet. I informanternas skildringar av deras yrkesvardag beskrivs även vad som påverkar deras yrkesutövning och vilka påföljder det kan ge. Betydande faktorer vid tjänstgöring i två olika verksamheter är dels hur informanternas kompetens uppfattas och tas tillvara av andra professioner i skolan, dels skolans situation vad gäller organisatoriska förutsättningar och resurser. Vad gäller detta kan en av påföljderna bli att informanterna får utföra uppdrag som inte helt speglar yrkeskompetensen. Allt som rör fritidshemmet och den individuella yrkeskompetensen är enligt informanterna deras huvudsakliga uppdrag vilket önskvärt också bör spegla uppdraget de får i en eventuell tjänstgöring i obligatoriska skolans verksamhet. Gällande informanternas utgångspunkter för undervisningen på fritidshemmet är för samtliga både meningsfull fritid och att beakta elevernas behov och intressen högt upp på prioritetslistan. I vilken omfattning informanterna anser att verksamheten och undervisningen ska vara styrd utefter olika mål i styrdokument ser däremot olika ut. Sammantaget beskriver informanterna att en balans mellan meningsfull fritid och styrd verksamhet är viktig samt att yrkeskompetensen ska tas tillvara i alla uppdrag under en hel arbetsdag.