Sammanfattning

Titel: I vilken utsträckning tar nordisk forskning hänsyn till barn som upplevt våld? – En Scoping review om konsekvenser för barn som upplevt våld i nära relation utifrån barndomssociologin och ett intersektionellt perspektiv.

Författare: Sandra Adam & Rebecka Göransson

Handledare: Nina Åkerlund

Examinator: Tina Olsson

Följande uppsats är en litteraturstudie i form av en scoping review på redan befintlig forskning om barns konsekvenser av att ha upplevt våld i nära relation.

Bakgrund: Var tionde barn i Sverige har upplevt våld i nära relation. Våld mot barn i nära relationer är ett relativt nytt forskningsområde och ett utbrett folkhälsoproblem. I flertalet fall av våld i nära relation finns det barn i hushållet. Forskning visar på att barn är sårbara och att våldet leder till psykiska, beteendemässiga och sociala konsekvenser. Våld mot barn går även att ses som en försvårande omständighet när det dessutom sker av barnets omsorgspersoner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån barndomssociologin och det intersektionella perspektivet studera forskning från Norden som involverar barn som har upplevt våld i nära relationer. Metod: En sammanställning av 17 vetenskapliga artiklar gjordes genom en scoping review utifrån Arksey & O´malleys modell. Artiklarna togs fram genom sökningar i två olika databaser och därefter gjordes en kvalitetsgranskning av alla 17 artiklar. Analysen är teoridriven, vilket innebär att resultatet analyserades utifrån barndomssociologin och ett intersektionellt perspektiv som därefter delades in i över- och underteman. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och tio underteman. Det första huvudtemat belyser synen på barn i nordisk forskning; hur barn beaktas och hanteras. Analysen visar att barn hanteras en homogen grupp i flera avseenden. Det andra huvudtemat är konsekvenser av våld vilket belyser olika våldsformers lång- och kortsiktiga konsekvenser för barn. Olika våldsformer påverkar barn på olika sätt, men tenderar att överlappa varandra i flesta fall. Det tredje temat handlar om hur våldet får olika konsekvenser för olika barn. Här lyfts forskningens representation av kön och ålder, närmare bestämt pojkar, flickor, små barn och ungdomar. Slutsats: Barn som utsätts för våld i nära relation är olika och bör därför hanteras som en heterogen grupp både i forskning och praktiskt socialt arbete.