Tidigare forskning visar att lärare med hjälp av multimodalitet och meningsskapande resurser kan skapa meningsskapande undervisning som främjar elevers lärande men att det finns hinder i form av lärares kompetens och tolkning av styrdokumenten. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur några svensklärare tillsammans uppfattar och beskriver hur de skapar multimodala lärandesituationer i ämnet svenska för årskurs 4–6. Studien belyser därför dels hur sex svensklärare definierar multimodalitet och hur de använder sig av multimodalitet och meningsskapande resurser i planering, ledning och genomförande av svenskundervisning, dels hur de resonerar om multimodalitet i relation till individuell kompetens och tolkning av styrdokument. Den här studien har sin utgångspunkt i Selander och Kress (2021) design för lärande och är därför den som ligger till grund för den här studiens syn på lärande, lärarens roll och innebörden av språk. Datainsamlingen har genomförts i form av fokusgruppssamtal och har sedan analyserats genom en tematisk analys.  Resultatet visar att svensklärarna i studien är osäkra på begreppet multimodalitet men att de använder sig av multimodalitet och dess meningsskapande resurser genomgående i planering, ledning och genomförande av svenskundervisning, dock genom omedvetna handlingar. Resultatet visar även att individuell kompetens och tolkning av styrdokument i relation till multimodalitet kan skapa svårigheter för svensklärarna men att det handlar främst om tidsbrist för användandet och svensklärarnas utveckling av det. En slutsats är att svensklärare är motiverade och vill bli medvetna om användningen av meningsskapande resurser för att utveckla sin roll som lärare för att främja elevers lärande. 

Research shows that teachers using multimodality and meaning-making recourses can create meaningful teaching situations that helps students’ learning but that there are obstacles in teachers’ competence and interpretation of the curriculum. The purpose of this study is to gain an insight into how some Swedish teacher together describe how they create multimodal learning situations in the Swedish subject for grades 4-6. The study highlights how six Swedish teachers define multimodality and how they use multimodality and meaning-making resources in planning, management, and implementation of teaching. It also highlights how the Swedish teachers discuss multimodality in relation to individual competence and interpretation of the curriculum.  This study has its foundation in Selander and Kress (2021) design for learning and is therefore this study’s view of learning, the role of the teacher and the meaning of language. The data has been carried out in the form of focus group discussions and then been analyzed through a thematic analysis.  The results show that Swedish teachers in this study are uncertain about the concept multimodality but that they are using it consistently when teaching the Swedish subject, in unconscious actions. The result also shows that individual competence and interpretation of the curriculum can create difficulties in the use of multimodal tools due to time limits and a conclusion therefore is that Swedish teachers are motivated to become aware of their use of multimodal tools to develop their roles as teachers to improve student learning.