Idag möts elever från alla världens olika hörn i samma klassrum, vilket ställer höga krav på de olika professionerna i skolan att kunna möta denna mångfald på ett effektivt och givande sätt. Skolor och undervisning kan skilja sig beroende på vilken form av skola eller vilken plats i Sverige den är placerad. Något som dock inte skiljer sig åt är att alla lärare oavsett vart de bor eller vilken skola de är verksamma i använder sig av någon form av läromedel. De flesta lärare, oavsett generation, använder läroböcker eftersom de både har för avsikt att garantera kunskap och är ändamålsenliga (Eilard, 2008). Jag upplever att det finns en lucka i forskningen om hur läromedel kan tillmötesgå en ny typ av mångkultur av språk och kulturer. Med hjälp av Vygotskijs (1978) sociokulturella teori undersöker studien ett digitalt och ett analogt läromedel. 

Studiens syfte är att genom en kvalitativ komparativ innehållsanalys belysa skillnader och likheter mellan det digitala läromedlet Binogi och det analoga läromedlet Språkkraft. Studien syftar till att besvara forskningsfrågorna; Hur synliggörs möjligheterna till transspråkande och flerspråkigt arbetssätt i digitala och analoga läromedel? Vilka likheter och skillnader finns det angående flerspråkighet och transspråkande i de olika läromedlen? Samt hur synliggörs kulturell och språklig bakgrund i läromedlet och vilka möjligheter finns det till samtal kring dessa?

Resultatet visar att båda läromedel kan bedömas som flerspråkiga men det är enbart Binogi som kan anses möjliggöra transspråkande strategier. Båda läromedlen möjliggör en viss typ lärande inom elevens proximala utvecklingszon, genom stegrande svårighetsgrad och möjlighet till lärande tillsammans med andra.