Studiens syfte är att studera lärares uppfattningar om betydelsen av dialogisk högläsning för elevers språkutveckling samt hur de tillämpar metoden i praktiken. En kvalitativ metod används i form av semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar på grundskolans årskurser F-3. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien då teorin beskrivs som en social och interaktiv process mellan människor där människorna konstruerar sina kunskaper tillsammans. Resultatet visar att lärare anser att dialogisk högläsning är viktigt för elevers språkutveckling då det medför många positiva fördelar, exempelvis träning av elevernas arbetsminne och ökning av deras ordförråd genom verbalt uttryckande. De arbetar olika under lektionens gång. Några av lärarna arbetar med kooperativ lärande vilket innebär att man arbetar i par/ grupp, medan andra jobbar mer med uppgifter kopplat till boken. En utmaning som de flesta lärare uppgav med dialogisk högläsning är att det kan bli för uttjatat om man har dialogisk högläsning för ofta och svårt att få med alla elever i samtalen. 

The purpose of the study is to examine teachers' perceptions of the importance of dialogic reading for students' language development, as well as how they apply the method in practice. A qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with teachers working in grades F-3 in primary school. The sociocultural perspective underlies the study as the theory describes a social and interactive process between people where people construct their knowledge together. The results show that teachers consider dialogic reading important for students' language development as it brings many positive benefits, for instans training students' working memory and increasing their vocabulary through verbal expression. They work differently during the lesson. Some teachers work with cooperative learning, which means working in pairs/groups, while others work more with tasks related to the book. A challenge that most teachers mentioned with dialogic reading is that it can become too repetitive if used too often and it can be difficult to engage all students in the conversation.