Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården vara av en god hygienisk standard. Detta innebär att hela verksamheten är utformad så att risken för att patienter drabbas av infektion och smittspridning är så liten som möjligt. För att åstadkomma det är det centralt att använda ett infektionsförebyggande åtgärdsprogram samt att förhindra smittspridning i vården. Trots att kravet på en god hygienisk standard är lagstadgat så saknades ett verktyg för en god hygienisk standard för primärvård i Region Jönköpings län.Förbättringsarbetet handlade om att ta fram och införa en egenkontroll för god hygienisk standard anpassad för primärvård. Målet var att varje vårdcentral skulle arbeta med egenkontrollen och att antalet områden som uppfyllde hygienkraven skulle öka med minst fem procent per vårdcentral i mars 2023 jämfört med baslinjemätning. Kvantitativ metod och Nolans förbättringsmodell med PGSA användes. Förbättringsaktiviteter skapades med inspiration av COM-B. Alla åtta vårdcentraler uppnådde målet inom tidsramen.Studiens syfte var att utvärdera införandet av egenkontrollen vid deltagande vårdcentraler inom ramen av förbättringsarbetet. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och COM-B användes i analysen. Studien identifierade framgångsfaktorer som krävs för att vårdpersonalen ska kunna arbeta med egenkontrollen. Några av dessa var närvarande representant från Vårdhygien vid genomgång av egenkontroll och stöttning av chef för att planera och prioritera arbetet för att lyckas vid tidsbrist.Slutsatsen var att egenkontrollen var ett framgångsrikt sätt att få vårdcentralerna att arbeta mot att säkerställa en god hygienisk standard. Införandet har lett till en ökad patientsäkerhet för patienterna och ökad kunskap och förståelse hos vårdpersonalen. Pilotprojektet ska skalas upp under hösten 2023 och egenkontrollen ska införas på alla 40 vårdcentraler i regionen.

According to the Health Care law, health care must be of a good hygienic standard. This means that the entire health care unit is designed so that the risk of infection is as small as possible. To achieve this, it is central to use a program for infection control. Although the requirement for a good hygienic standard is statutory, the primary care in the region did not have a checklist for this purpose.This improvement work involved introducing a checklist for a good hygienic standard for primary care. The goal was that each primary care unit would use the checklist and the number of areas that met the hygiene requirements should increase by at least five percent in March 2023 compared to the baseline. Quantitative method and Nolan's improvement model with PDSA was used. Improvement activities was created with inspiration from the COM-B model. All eight units achieved the goal.The purpose of the study was to evaluate the introduction of the checklist at the participating health centers within the framework of the improvement work.The study identified success factors that the healthcare staff required to be able to work with the checklist. Some of these were that a representative from the Infection Control unit was present during the review of the checklist and that the manager was supporting in planning and prioritizing the work when there were little time.The conclusion was that the checklist was a successful way to get the primary care units to work towards a good hygienic standard. The introduction of the checklist led to increased patient safety for the patients and increased knowledge and understanding for the health care staff. In the fall of 2023 the checklist will be introduced at all 40 primary care unit in the region.