Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med att främja barns sociala tillhörighet genom att använda den verbala kommunikationen som redskap. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur tolkas barns befintliga språk och hur stöttas deras språkanvändning i samspel med andra, enligt förskollärarna? Hur beskriver förskollärarna sin förståelse av det verbala språkets betydelse för barns sociala tillhörighet? Studien baseras på en kvalitativ metod där tre samtalsintervjuer med sex förskollärare utfördes för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjuernas ljudinspelning transkriberades och en tematisk analys har använts i bearbetningen av datamaterialet.

Studiens resultat visar att förskollärare behöver vara språkmedvetna och ha handlingskompetens som främjar barns sociala tillhörighet. Förskollärare behöver vara lyhörda, nyfikna och intresserade samt kunna tolka, stötta, reflektera och ställa frågor för att erbjuda barn varierande sätt att uttrycka sig på. Dessutom pekar informanternas beskrivningar på att det verbala språket har betydelse för barns sociala tillhörighet utifrån både kort- och långsiktiga perspektiv. Resultatet bekräftar vikten av att förskolans utbildning ska ansvara för att vara en kultur för alla barn.