Föreliggande studie berör digitala verktyg och digitala texter i svenskämnet. Med studien ämnar jag att beskriva hur digitala verktyg och digitala texter används inom den tidiga läsundervinsingenen. Studiens syfte uppnås genom frågeställningarna; hur och i vilket syfte digitala verktyg och texter används samt beskriver de möjligheter och utmaningar som lärare ser med en digital läsundervisning i skolans yngre årskurser. 

Studien består av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i svenskämnet på lågstadiet. Resultatet har samlats in, bearbetats och analyserats genom att använda tematisk analys samt jämförts med tidigare forskning inom området. I studien har ett sociokulturellt perspektiv antagits som teoretisk utgångspunkt. 

Resultatet visar att det förekommer skillnader i vilka digitala verktyg som finns i klassrummen och att det påverkar hur de används i läsundervisningen. Vidare framkommer att lärare ser den tryckta texten som primär i den tidiga läsundervisningen och att digitala verktyg och texter i första hand används för att stötta elever och på olika sätt främja läslusten exempelvis genom ett obegränsat digitalt utbud.  

Slutsatsen i studien är att det inte framkommit belägg för att läsundervisningen har digitaliserats. I stället framkommer att lärare försöker finna sätt att inkludera digitala texter och verktyg på ett sätt som passar undervisningen.

I studien framkommer att det behövs mer aktuell forskning som beskriver hur digitala verktyg och texter används i undervisningen i lågstadiet och att lärares röster har relevans.

This study concerns digital tools and digital texts in the subject of Swedish. The study aims to describe how teachers express the use of digital tools and digital texts within the Swedish subject at primary school. The purpose of the study is achieved through questions that answer how and for what purpose digital tools and texts are used and furthermore describe the opportunities and challenges that teachers see with digital literacy in primary school.

The study consists of semi-structured interviews with four teachers. The results have been collected, processed and analyzed by using thematic analysis and compared with previous research. In this study, a socio-cultural perspective has been adopted as the theoretical starting point.

The results show that there are differences in which digital tools are available in the classrooms and that this affects how they are used in literacy teaching. It appears that teachers see the printed text as primary in early literacy teaching and that digital tools and texts are primarily used to support students, and to promote the love of reading, for example through an unlimited digital supply.

The conclusion of the study is that there was no evidence in the study that shoes that literacy education has been digitized. Instead, the study shows that teachers are trying to find ways to include digital texts and tools in a way that suits yearly literacy education. 

The study shows that more up-to-date research is needed that describes how digital tools and texts are used in teaching in primary school and that teacher´s voices are relevant.