Skönlitteratur har funnits sedan urminnes tider och är en viktig del i svenskundervisningen. Digitala verktyg har blivit en stor del av vår vardag de senaste decennierna. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i undervisning kopplad till skönlitteratur samt vilka effekter och utmaningar denna användning bidrar till. Syftet förväntas besvarar med hjälp av följande frågeställningar: Hur används digitala verktyg i svenskundervisning kopplad till skönlitteratur? Vilka effekter har lärare upplevt att användningen av digitala verktyg i undervisning om skönlitteratur bidragit till? Vilka utmaningar bidrar användningen av digitala verktyg med i undervisningen om skönlitteratur enligt lärare? I studien tas en hermeneutisk ansats då det är tolkningar av lärares upplevelser som ligger till grund för studiens resultat. För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar används en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma svensklärare. Resultatet av studien visar att lärare använder digitala verktyg i samband med undervisning om skönlitteratur på olika sätt. Framträdande är vid publicering av planeringar, för ljudinspelning, som hjälpmedel vid lyssnande av böcker och vid framställning av filmer och bokomslag. Några upplevda effekter är mer delaktighet i undervisningen och utförligare svar vid inspelning av exempelvis boksamtal. De upplever också att elevernas egen läsning försvagas då de väljer att lyssna på böcker i stället för att läsa själva. En stor utmaning som lyfts av lärarna är AI. De är frågande inför hur detta kommer påverka skolan och undervisningen i framtiden.