Bakgrund: Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som förekommer i alla länder. Kvinnor utsätts oftare för våld i nära relationer än män. Våldet resulterar i symtom som kan vara både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har ansvar att ha kunskap och medvetenhet om ämnet. Genom ett personcentrerat förhållningssätt tillsammans med kunskaper kan sjuksköterskan bidra till förbättrat välmående och minskat lidande för våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser i mötet inom hälso- och sjukvården med kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och ett induktivt förhållningssätt tillämpades. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL och Medline där 12 peer-reviewed artiklar blev utvalda efter kvalitetsgranskning och som sedan analyserades med Fribergs analysmodell i fem steg. Resultat: Huvudkategorierna som togs fram var Individuella hinder och Organisatoriska hinder. Underkategorier som togs fram var Att vara medveten om sin roll som sjuksköterska, Sjuksköterskors känslor vid mötet med våldsutsatta kvinnor, Kulturella barriärer i mötet, Arbetsbelastning och miljöns påverkan, Brist på kunskap och utbildning, samt Brist på resurser. Slutsats: Litteraturöversikten visar att det finns ett behov av utökad kunskap och utbildning om våld i nära relationer för att sjuksköterskan ska kunna uppnå ett förbättrat bemötande för våldsutsatta kvinnor. Det framkommer även ett behov av tydligare riktlinjer och förbättring av stöd och resurser.

Background: Violence in intimate relationships is a social problem that occurs in all countries. Women are more often exposed to violence in close relationships than men. The violence results in symptoms that can be both physical and psychological. The nurse is responsible for having knowledge and awareness of the subject. Through a person-centered approach together with knowledge, the nurse can contribute to improving well-being and reducing suffering for women exposed to violence. Aim: The aim was to describe nurses' experiences and perceptions in meeting within health care with women who have been exposed to violence in close relationships. Method: A literature review with a qualitative method and an inductive approach was applied. An article search was performed in the databases CINAHL and Medline where 12 peer-reviewed articles were selected after a quality review which were further analyzed with Friberg's analysis model in five steps. Results: The main categories that emerged were Individual barriers and Organizational barriers. Subcategories that were developed were Being are of one ́s role as a nurse, Nurses’ feelings wen meeting with womaen exposed to violence, Cultural barriers in the meeting, Workload and the impact of the environment, Lack of knowledge and training, and Lack of resources. Conclusion: The literature review shows that there is a need for increased knowledge and training about violence in close relationships for the nurse to be able to achieve an improved treatment for women exposed to violence. There is also a need for clearer guidelines and improvement of support and resources.