Syftet med studien är att förstå gestaltningen av fenomenet hälsobudskap i svensk dags- och kvällspress. Detta undersöks genom att analysera berättelser om viktresor för att ta reda på hur personerna gestaltas före och efter viktnedgången. Studien bygger på 20 artiklar som har valts ut och analyserats genom en etnografisk innehållsanalys. Till grund för tolkningarna har två teorier tillämpats, vilka är stigmatisering och hälsoism. Utifrån teorierna har ett analysschema utformats för att urskilja framgående kategorier i artiklarna. Resultatet visar att kategorierna som tillhör hälsoism är mest framträdande, i synnerhet lycka och framgång och individuellt ansvar. Detta resultat tyder på att den smalare kroppen är kopplad till positiva attribut till skillnad mot den större kroppen. De mest identifierbara kategorierna inom stigmatiseringsteorin är negativa attribut och självdiskriminering, vilket kopplas till gestaltningen av personerna innan viktnedgången. Innan viktresan skildrar artiklarna personernas viktstatus som något de vill förändra, där bakgrunden till detta ofta är dålig självkänsla. Därmed är missnöjet till kroppen ofta relaterat till det psykiska måendet snarare än utseendet, vilket har formats i stigmat om övervikt. Det förekommer skillnader i gestaltningen av personerna innan och efter viktresan där fördelarna visar på att det vardagliga livet har underlättats efter viktnedgången. Majoriteten av artiklarna formar gestaltningar om att personerna lever ett mer harmoniskt liv efter viktresan där träning och hälsa har blivit en del av vardagen. Enbart tre artiklar gestaltas med negativa efterföljder som visar att personen mår sämre efter viktnedgången. Slutsatsen som kan dras i studien är att människokroppen gestaltas olika beroende på kroppsvikt; den smala kroppsformen har en mer positiv gestaltning än den överviktiga.

The aim of this study is to understand the framing of the phenomenon of health messages in Swedish daily and evening press. This is achieved by analyzing stories about weight loss journeys to find out how the people are framed before and after weight loss. The study is based on 20 articles that have been selected and analyzed through an ethnographic content analysis. In the basis for interpretations, two theories have been applied, which are stigmatization and healthism. Based on the theories an analysis scheme has been designed to distinguish prominent categories in the articles. The result shows that the categories belonging to healthism are most prominent, especially success and happiness and individual responsibility, which indicates that the slimmer body is linked to positive attributes in contrast to the larger body. The most identifiable categories within the stigmatization theory are negative attributes and self-discrimination, which is linked to the framing of the person before weight loss. Before weight loss, the articles frame the weight status of the people as something they want to change, the background of it is often based on poor self-esteem. Thus, dissatisfaction with the body is related to psychological well-being rather than appearance, which has been formed in the stigma of being overweight. There are differences in the framing of the people before and after the weight journey where the benefits show that everyday life has become easier. Most of the articles form representations that the people live a more harmonious life after weight loss where exercise and health have become a part of everyday life. Only three articles are presented with negative consequences of the weight loss, which show that the person felt worse after losing weight. The conclusion that can be drawn in the study is that the human body is framed differently depending on body weight; a slim body shape has a more positive framing than a larger body.