År 2015 tvingades tiotusentals syrier på flykt till Sverige för att undkomma det inbördeskrig som härjade i Syrien. Under 2022 invaderas Ukraina av Ryssland vilket tvingade ukrainare på flykt till Sverige. Syftet med denna studie är att med en kritisk diskursanalys undersöka svenska nyhetstidningars framställningar av syriska flyktingar respektive ukrainska flyktingar. Fokus har legat på språket och hur dess tillämpningsformer kopplas samman med makt och sociala skillnader i samhället. Totalt har 20 artiklar utgjort materialet för analysen, vilka har hämtats från Aftonbladet och Dagens Nyheter. Fem artiklar per flyktinggrupp och tidning. En kodningsprocess har gjorts för att kunna identifiera mönster i artiklarna. Mönstren analyserades därefter från begreppet makt med utgångspunkt i Foucaults maktteori, Franzéns makttriangel samt begreppen etablerade och outsiders.

De flesta av de analyserade artiklarna lyfte fram en solidaritet i mottagandet av ukrainska flyktingar och generaliserade dem i termer av "ukrainare". Syriska flyktingar porträtterades i stället i relation till hot och generaliserades i termer av "flyktingar". Framställningarna av syriska flyktingar visade på kulturella skillnader jämfört med Sverige där framställningen av ukrainska flyktingar i stället visade på kulturella likheter där en större acceptans för flyktingar från Europa synliggjordes. Med hjälp av en kritisk diskursanalys och vald teori kunde vi komma fram till en slutsats; syriska flyktingar framställs i vårt analyserade material annorlunda än ukrainska flyktingar, baserat på nationellt ursprung och religion.

In 2015, tens of thousands of Syrians were forced to flee to Sweden to escape the civil war in Syria. In 2022, Ukraine was invaded by Russia, forcing Ukrainians to flee to Sweden. The purpose of this study is to use a critical discourse analysis to examine Swedish newspaper's representations of Syrian refugees and Ukrainian refugees. The focus has been on language and how its forms of application are linked to power and social differences in society. A total of 20 articles made up the material for the analysis, which were taken from Aftonbladet and Dagens Nyheter. Five articles per refugee group and newspaper. The articles about Syrian refugees are from 2015 and the articles about Ukrainian refugees are from 2022. A coding process was carried out to identify patterns in the articles. The patterns were then analyzed from the concept of power based on Foucault's power theory, Franzén’s power triangle and the concepts established and outsiders. 

Most of the analyzed articles highlighted a solidarity in the reception of Ukrainian refugees and generalized them in terms of “Ukrainians”. Syrian refugees were instead portrayed in relation to threat and generalized in terms of “refugees”. The portrayals of Syrian refugees showed cultural differences compared to Sweden. The portrayals of Ukrainian refugees showed cultural similarities, revealing a greater acceptance of refugees from Europe. With the help of a critical discourse analysis and selected theory, we were able to conclude; Syrian refugees, in our analyzed material, are presented differently than Ukrainian refugees, based on national origin and religion.