Bakgrund: Personcentrerad vård är en förutsättning för att omvårdnad ska bedrivas utifrån den enskilde patientens önskemål och för att patienten ska ses som en helhet och inte som en sjukdom. Sjuksköterskor på SÄrskilt BOende för äldre (SÄBO) har en viktig funktion i att leda omvårdnadsteamet för att nå gemensamma mål och utveckla det personcentrerade förhållningssättet. Syfte:  Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedriva personcentrerad vård på SÄBO utifrån McCance och McCormacks (2021) ramverk för personcentrerad vård.  Metod: Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från tio sjuksköterskor på SÄBO. Datan analyserades genom riktad kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats med utgångspunkt i McCances och McCormack ramverk för personcentrerad vård.  Resultat: Resultatet är framställt i kategorierna: Förutsättningar, vårdmiljö, personcentrerade processer och personcentrerade resultat.  Sjuksköterskorna hade liknande uppfattning om vad personcentrerad vård innebär på SÄBO och att det handlar om att individanpassa vården utifrån varje patient man möter. Den personcentrerade vården påverkas av olika faktorer så som omvårdnadspersonalens attityder, tid- och personalbrist samt sjuksköterskans ledarskap.    Slutsats: Personcentrerad vård är ett komplext begrepp och det är svårt att tydligt beskriva vad som krävs för att personcentrerad vård ska vara möjlig på alla plan. Sjuksköterskor på SÄBO behöver stötta, motivera och skapa möjlighet för reflektion för att medvetandegöra det personcentrerade förhållningssättet. Vidare behövs organisatoriska resurser för att kunna införa en mer personcentrerad vård.     

Background: With the increasing aging population, it is of great importance that person-centered care is implemented within nursing homes for older people. Person-centered care is a prerequisite for nursing care to be carried out based on the wishes of the individual patient and for the patient to be seen as a whole and not as a disease. Nurses at nursing homes have an important function in leading the nursing team to reach common goals and develop the person-centered relationship approach. Aim: To describe nurses' experiences of providing person-centered care at nursing homes based on McCance and McCormack’s (2021) framework for person-centered care.   Method: Through semi-structured interviews, data was collected from ten nurses working at nursing homes. Data were analyzed through targeted qualitative content analysis with a deductive approach based on McCance and McCormack’s framework for person-centered care.  Results: The results are presented in the categories: Prerequisites, care environment, person-centred processes and person-centred results. The nurses had a similar idea of ​​what person-centered care means at nursing homes and that it´s about customizing care based on each patient. Person-centered care is affected by various factors such as the nursing staff's attitudes, time, and staff shortages as well as the nurse´s leadership. Conclusion: Person-centered care is a complex concept, and it is difficult to clearly describe what is required for person-centered care to be possible on all levels. Nurses at nursing homes need to support, motivate and create opportunities for reflection in order to raise awareness of the person-centered approach. Furthermore, organizational resources are needed to be able to introduce a more person-centered care.