This thesis comprises four chapters that apply quasi-experimental methods and Swedish administrative data to examine two major societal shifts: population aging and digitalization.

The first chapter analyzes a 2020 reform that raised the early pension claiming age from 61 to 62. Using a Difference-in-Differences approach, it finds delayed claiming of public and occupational pensions, increased employment, and higher reliance on sickness and unemployment benefits. These effects are concentrated among low-income individuals, suggesting the reform, while intended to promote longer working lives and prevent old-age poverty, placed additional strain on those least able to postpone retirement.

The second chapter evaluates a partial retirement scheme introduced in 2003 for central government employees aged 61–64. Using a Difference-in-Difference-in-Differences design, it finds a 6.5% decline in earnings among eligible individuals. This finding implies that although partial retirement may extend working lives, overly generous terms may reduce the overall labor supply by encouraging a shift from full-time working to part-time working.

The third chapter investigates whether parental retirement affects adult children’s labor supply, using a fuzzy regression discontinuity design based on the normal retirement age of 65. The study finds no statistically significant effect and no evidence of financial or caregiving spillovers, consistent with Sweden’s strong public childcare system, which limits reliance on grandparental care.

The final chapter examines the impact of a reform that required businesses to register sale transactions through certified electronic cash registers (ECRs) on firms’ reported revenue. A staggered Difference-in-Differences analysis finds a short-term 2.7–4.3% increase in reported revenue that fades within months, suggesting firms adapted to continue under-reporting. The findings underscore the limits of digital enforcement and the need for complementary measures to improve tax compliance.

Denna avhandling består av fyra kapitel som använder kvasiexperimentella metoder och svenska registerdata för att analysera två viktiga samhällsfrågor: en åldrande befolkning och digitalisering.

Det första kapitlet analyserar en reform från 2020 som höjde den tidigaste åldern för uttag av allmän pension från 61 till 62 år. Med en Difference-in-Differences-metod visar studien att reformen ledde till senare uttag av allmän och tjänstepension, ökad sysselsättning och högre användning av sjuk- och arbetslöshetsförmåner. Effekterna var störst bland låginkomsttagare, vilket tyder på att reformen främst påverkade grupper med begränsad möjlighet att skjuta upp pensioneringen.

Det andra kapitlet utvärderar arbetsutbudseffekterna av ett delpensionssystem som infördes 2003 för statsanställda i åldern 61–64 år. Med en Difference-in-Difference-in-Differences-design visar studien att arbetsinkomsterna minskade med 6,5 procent till följd av införandet. Resultaten antyder att även om delpension kan bidra till längre arbetsliv, kan alltför förmånliga villkor minska det totala arbetsutbudet genom att stimulera övergång från heltid till deltid.

Det tredje kapitlet undersöker om föräldrars pensionering påverkar vuxna barns arbetsutbud, med hjälp av en fuzzy regression discontinuity-design kring den normala pensionsåldern på 65 år. Resultaten visar ingen signifikant effekt och inga tecken på ekonomiska eller omsorgsrelaterade överföringar mellan generationerna, vilket skulle kunna bero på tillgång till offentligt finansierad barnomsorg.

Det fjärde kapitlet analyserar effekten av en reform som innebar att företag är skyldiga att redovisa försäljning via certifierade kassaregister. Med en stegvis Difference-in-Differences-ansats visar studien en kortvarig ökning på 2,7–4,3 procent i redovisad omsättning. Resultaten visar på behovet av kompletterande åtgärder för att minska skattefelet utöver digitala kontrollverktyg.