Bakgrund: Afasi är en språkstörning som kan komma efter en stroke. En av de vanligaste sjukdomarna i världen är stroke där hjärnans nervceller skadas på grund av syrebrist. Afasi förekommer i hela världen och varje år drabbas ungefär 25 000 personer i Sverige, de flesta är människor över 65 år. 

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och annan vårdpersonals erfarenheter av kommunikation med patienter som har afasi efter en stroke. 

Metod: Litteraturöversikt baserades på artiklar med kvalitativ ansats. Tre databaser användes vid sökning av artiklar till resultatet. Tolv artiklar inkluderades i resultatet. Analysen var utifrån Fribergs femstegsmodell. 

Resultat: Resultatet sammanställdes i tre teman och sex subteman. Det första temat var ”Omgivningens påverkan” med subteman ”hinder på avdelning” och ”hinder i organisation”. Andra temat var ”Förutsättningar att lyckas” med tillhörande subteman ”Brist på tid” och ”Brist på kunskap”. Det tredje temat var ”Olika strategier” med tillhörande subteman ”Att underlätta med olika tekniker och hjälpmedel” och ”Personlig förmåga”. 

Slutsats: En lugn miljö, tillräckligt med tid och kunskap är nödvändiga faktorer i relationen mellan patient med afasi och sjuksköterskor. Avsaknad av dessa faktorer leder till negativa konsekvenser för patientens hälsa. På organisationsnivå behövs mer personal för att ta hand om denna grupp av patienter. På samhällsnivå förlorar dessa patienter med kommunikationssvårigheter sina roller i samhället. 

Background: Aphasia is a language disorder that could occur after a stroke. One of the most common diseases in the world is stroke where the brain neurons are damaged due to lack of oxygen. It occurs worldwide and every year approximately 25 000 persons suffer in Sweden, most of them are over 65 years old. 

Aim: The aim of the study was to describe nurses’ and other health care professionals' experiences of communicating with patients with aphasia after a stroke. 

Method: The literature review was based on studies with a qualitative approach. Three databases were used in the search for articles. Twelve articles were included in the result. The analysis was based on Friberg’s five-step approach. 

Results: The results were compiled into Three themes and six subthemes. The first theme was “Effect of environment” and subthemes “Barriers in the ward” and “Barriers in the organization”. The second theme was “Conditions for success” with subthemes “Lack of time” and “Lack of knowledge”. The third theme was “Different strategies” with subthemes “To facilitate with different techniques and tools” and “Personal ability”. 

Conclusion: A calm environment, enough time and knowledge are necessary factors in the relation between patients with aphasia and the nurses. Absence of these factors leads to negative consequences for the patients' health. On an organizational level more staff are needed to take care of this group of patients. On a society level, the patients with communication difficulties lose their roles in society.