Bakgrund: Sverige förbjöd våld mot barn år 1979 och antog FNs Barnkonvention som lag år 2020. De senaste åren har våld mot barn ökat. Globalt utsätts över en miljard barn för våld årligen. Barnsjuksköterskan har en nyckelroll i att upptäcka detta våld.

Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskans erfarenheter av att möta barn som misstänkts vara utsatta för våld.

Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med barnsjuksköterskor som arbetat kliniskt med barn på sjukhus i minst ett år. En manifest innehållsanalys genomfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) för analys av intervjuerna.

Resultatet: Analysen gav tre huvudkategorier som speglar resultatet: Vikten av att vara professionell, Betydelsen av kunskap och Dilemman med att göra orosanmälan. Barnsjuksköterskor beskrev sina erfarenheter av att möta dessa barn. Hur mötet genererade mycket känslor, behovet av stöd, hur svårt det kunde vara att identifiera våld, behoven och motgångarna vid orosanmälningar.

Slutsatser: Barnsjuksköterskor möter stora utmaningar vid mötet med barn som är misstänkt utsatta för våld, från emotionell belastning till osäkerhet i agerande. Trots hinder prioriteras barnens bästa och förtroendefulla relationer kan skapas. Utbildning, resurser och samarbete behövs för att hantera situationerna effektivt och säkra barnens välmående. Barnsjuksköterskor är centrala för att främja barns hälsa.

Background: Sweden banned maltreatment against children in 1979 and adopted the Convention on the Rights of the Child as law in 2020. The last years maltreatment against children has increased. Globally, over one billion children are exposed to maltreatment annually. Pediatric nurses play a key role in detecting this child abuse.

Aim: The aim of this study was to describe pediatric nurses' experiences in encountering children suspected of being exposed to maltreatment.

Method: A qualitative design with an inductive approach was used. Semi-structured interviews were conducted with pediatric nurses who had worked clinically with children in hospitals for at least one year. A manifest content analysis was conducted according to Graneheim and Lundman (2004) for analyzing the interviews. 

Results: The results comprise three main categories: The Importance of Professionalism, The Importance of Knowledge and Dilemmas of Reporting Concerns. Pediatric nurses described their experiences in encountering these children, including the emotional impact of the encounters, the need for support, the challenges in identifying violence, and the barriers to reporting concerns.

Conclusion: Pediatric nurses face significant challenges in cases of suspected child abuse, ranging from emotional strain to uncertainty in taking action. Despite these barriers, they prioritize the best interests of children and strive to build trusting relationships. Training, resources, and collaboration are essential to effectively manage such situations and ensure the well-being of children. Pediatric nurses play a central role in promoting children's health.