Bakgrund: Barn som far illa är ett omfattande samhällsproblem. Mörkertalet är stort och undersökningar visar på en underrapportering. Specialistsjuksköterskan besitter en central roll i att identifiera dessa barn. Det är därför av stor vikt att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar upprättandet av en orosanmälan i specialistsjuksköterskans dagliga arbete inom BHV.  

Syfte: Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelser av att upprätta en orosanmälan inom BHV.

Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Totalt 10 specialistsjuksköterskor från sju Barnhälsovårdscentraler i Götaland inkluderades. Deras erfarenheter inom BHV varierade mellan 1 och 31 yrkesverksamma år. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer via Zoom och analyserades genom manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.

Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Barnets bästa i första hand, vilken betonade vikten av att vara barnets röst. Vikten av ett familjeperspektiv, där betydelsen av att involvera hela familjen belystes. Vikten av ett kollegialt stöd, där kollegornas betydelse i samband med upprättad orosanmälan beskrevs och Betydelsen av ett samarbete med Socialtjänsten, vilken belyste vikten av ett välfungerande tvärprofessionellt samarbete.

Slutsats: Barnperspektivet, samarbetet med hela familjen samt ett kollegialt stöd är av stor betydelse för upprättandet av en orosanmälan. Ett välfungerande samarbete med Socialtjänsten upplevdes centralt för det fortsatta arbetet samt för att upptäcka fler utsatta barn. 

Background: Child maltreatment are a major social problem. The hidden statistics are large and surveys proven underreporting. The specialist nurse plays a central role in identifying these children. It is therefore of great importance to investigate underlying factors that influence the establishment of a report of concern in the specialist nurse's daily work within Child Health Care. 

Aim: The purpose was to investigate specialist nurses' experiences of setting up a report of concern within Child Health Services. 

Method: The study was made using a qualitative method and an inductive approach. A total of 10 specialist nurses from seven Child Health Centers in Götaland were included. Their experiences varied between 1 and 31 professional years within Child Health Care. The data collection was carried out through semi-structured interviews via Zoom and analyzed with a manifest content analysis according to Graneheim and Lundman. 

Result: The study resulted in four categories: The best interests of the child first, which emphasized the importance of being the child's voice. The importance of a family perspective, where the importance of involving the whole family was highlighted. The importance of collegial support, where the importance of colleagues in connection with a complaint report was described and The importance of a collaboration with Social Services, which highlighted the importance of a well-functioning interprofessional collaboration. 

Conclusion: The child's perspective, cooperation with the whole family and collegial support are of great importance for the establishment of a report of concern. A well-functioning collaboration with Social Services was felt to be central to the continued work and to discovering more vulnerable children.