Sammanfattning

Bakgrund: Omvårdnadens ansvarsområden är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Trots att barn med intellektuella funktionsnedsättningar har likvärdiga rättigheter till vård visar internationella studier på brister i anpassad vård. Sjuksköterskor tycker ofta att det är svårt, utmanande och tidskrävande att ta hand om dessa barn. God omvårdnad bygger på att främja goda relationer mellan barnen, deras föräldrar och vårdpersonal.

Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att möta barn med intellektuell funktionsnedsättning på barnklinik. 

Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med 14 specialistsjuksköterskor från två barnkliniker omfattande både slutenvårdsavdelningar och öppenvårdsmottagningar. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman.

Resultat: Datainsamlingen resulterade i två kategorier, med tillhörande underkategorier. Den första kategorin beskriver att det krävs en individanpassning för att mötet ska bli bra, där relationsskapande och anpassning av kommunikation har stor betydelse. Den andra kategorin beskriver att omgivningsfaktorer har betydelse för mötet, där förberedelser och föräldramedverkan är viktiga komponenter för barnets trygghet. Även kunskap och erfarenhet hos specialistsjuksköterskan är av betydelse. 

Slutsats: Studien visar vikten av att specialistsjuksköterskan individanpassar mötet med barn med intellektuell funktionsnedsättning. Med hjälp av en personcentrerad omvårdnad kan barnets individuella behov tillgodoses.

Nyckelord: Intellektuell funktionsnedsättning, pediatrisk omvårdnad, personcentrerad omvårdnad, specialistsjuksköterska. 

Summary

Background: Nursing's responsibilities encompass promoting health and preventing disease. Despite children with intellectual disabilities having equivalent rights to care, international studies reveal care adaptation shortcomings. Nurses often find providing care for these children difficult, challenging, and time-consuming. Effective nursing relies on fostering good relationships between the children, their parents, and nursing staff.

Purpose: To describe specialist nurses experiences of meeting children with intellectual disabilities at a child´s clinic. 

Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted, with 14 specialist nurses from two children´s clinics covering both inpatient and outpatient care. The analysis was conducted using qualitative manifest content analysis, according to Graneheim & Lundman. 

Results: The data collection resulted in two categories, with associated subcategories. The first category describes that individual adaption is required for the meeting to be good, where relationship building, and adaption of communication are of great importance. The second category describes that environmental factors are important for the meeting, where preparations and parental involvement are important components for the child´s safety. The specialist nurse´s knowledge and experience are also important. 

Conclusion: The study shows the importance of the specialist nurse individually adapting the meeting with children with intellectual disabilities. With the help of person-centred care, the child's individual needs can be met. 

Key words: Intellectual disability, pediatric nursing, person-centered care, specialist nurse