Denna studie syftar till att utforska lärares användning av högläsning som en pedagogisk metod för att främja elevers språkutveckling. Följande forskningsfrågor ligger därför till grund för studien: Hur tror lärarna att deras arbete med högläsning kan stötta elevernas språkutveckling? Hur beskriver lärarna att de utformar högläsningsundervisningen för att det ska leda till lärande? Genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare från olika skolor i samma län analyserades lärarnas beskrivningar av arbetssätt och motiv av högläsning i undervisningen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som handlar om att lärande sker tillsammans och i samspel med andra. Resultaten framhöll dialogisk högläsning som en central och effektiv metod för att främja elevernas språkutveckling. Genom att eleverna ges möjlighet att bli engagerade i texten underlättades deras förmåga att reflektera över innehållet vilket även stödde elevernas kritiska tänkande. Lärarens engagemang och planering ansågs vara två avgörande faktorer för att skapa meningsfull högläsning för eleverna. Däremot noterades en minoritet av lärare som såg högläsningen som en avslappnande stund snarare än en pedagogisk aktivitet.

This study aims to explore teacher’s use of reading aloud as a pedagogical method to promote pupils’ language development. The following research questions are therefore the basis of the study: How do the teachers think that their work with reading aloud can support the students' language development? How do the teachers describe their design of read-aloud lessons to promote learning? Through semi-structured interviews with seven teachers from different schools in the same county, working methods and motives for reading aloud in teaching were analyzed. This study is based on the sociocultural perspective, which is about learning in interaction with others. The results highlighted dialogic reading aloud as a central and effective method for promoting students’ language development. By giving pupils the opportunity to engage with the text, their ability to reflect on the content was facilitated, which also supported their critical thinking. The teacher’s engagement and planning were considered two crucial factors for creating meaningful reading aloud moments for the pupils. However, a minority of the teachers were noted to see reading aloud as a relaxing moment rather than a pedagogical activity.