I tidigare forskning har det uppmätts skillnader mellan pojkars och flickors attityd, prestation och deltagande i ämnet matematik. Synen på matematik som en manlig domän fortsätter prägla individers attityd till ämnet, trots att flickors prestationer inom matematiken talar för något annat. Syftet med studien är således att undersöka flickors attityd till matematikämnet i den svenska kontexten. Syftet uppfylls med hjälp av två frågeställningar: Hur upplever flickor i årskurs 4–6 matematikämnet? På vilket sätt kan flickors attityd till matematikämnet återspeglas i eventuella normer i matematikklassrummet? Frågeställningarna besvaras utifrån ett normkritiskt perspektiv som har sin grund i vetenskapsteorin socialkonstruktionismen.

Det empiriska materialet har samlats in genom kvantitativa enkäter och kvalitativa, strukturerade observationer. Enkäterna analyserades med hjälp av statistiska Chi2-test och observationerna sammanställdes utifrån en deduktiv tematisk analysmetod. Resultatet visar att attityden till matematikämnet skiljer sig åt bland flickorna, där uppfattningen om ämnet kan relateras till genusnormer i klassrumsmiljön. Observationerna visar att det råder en tysthetsnorm och en norm att göra rätt bland deltagarna som även återspeglas i enkätsvaren. Majoriteten av de deltagande flickorna hade en positiv attityd till ämnet, men pojkarna visade fortfarande högre grad av aktivitet och deltagande i undervisningen.

Previous research indicates that differences exist between boys’ and girls’ attitudes and performance in mathematics. Despite girls’ achievements in the subject, the perception of mathematics as a male-dominated domain continues to influence attitudes towards the subject. The aim of this study is therefore to investigate girl’s attitudes towards mathematics in a Swedish context. To achieve the purpose, two central research questions were formulated: How do girls in grades 4-6 experience the subject of mathematics? In what ways can girls’ attitudes towards mathematics be reflected in the norms of the math classroom? The research questions were approached from a norm-critical perspective that is rooted in the theory of social constructionism.

The empirical data consisted of both quantitative surveys and qualitative, structured observations. Statistical Chi2-tests were used to analyze the survey data and a deductive thematic analyze was utilized when analyzing the observations. The result shows variations in attitudes towards mathematics among female pupils, which can be related to gender norms in the classroom. The observations reveal the existence of a norm of silence and a norm of correctness among the participants, which also appear in the survey responses. Despite most of the participating girls having a positive attitude towards the subject, boys still demonstrated higher levels of engagement and involvement during the teaching sessions.