Biståndshandläggare inom äldreområdet är en profession med hög arbetsbelastning och ett komplext uppdrag att verka i skärningspunkten mellan intentionerna i en målrationell lagstiftning, kommunal budget och den enskildes behov. Genom att låta handläggare besvara en vinjettstudie, där de presenterats för Esther, undersöktes biståndshandläggare som profession utifrån ett cyniskt perspektiv, hur biståndshandläggare hanterar sin arbetssituation utifrån diskretionsteori och om egenskaper hos biståndshandläggaren påverkar utfall i handläggningsprocessen. Studien visar att Esthers ärende handläggs på olika sätt, att handläggare fokuserar på olika behov och gör olika bedömningar av hennes rätt till bistånd i form av särskilt boende enligt 4 kap. 1 § SoL. Vidare undersökning av samband mellan egenskaper hos handläggare och utfall i handläggningsprocessen påvisar inga signifikanta samband som kan förklara utfallet. Resultatet pekar på att egenskaper som ålder, erfarenhet av biståndshandläggning eller annan myndighetsutövning och socionomutbildning inte skapar en mer rättssäker handläggning. Skillnader i biståndshandläggningen tycks i stället orsakas av de strategier som biståndshandläggare använder för att klara sin vardag.  

Decision makers in the field of eldercare is a profession with a high workload and a complex assignment while navigating in the intersection between the intentions of a goal-oriented legislation, a municipal budget, and the needs of the individual. By asking decision makers to answer a vignette study, where they were presented to Esther, decision makers as a profession were examined from a cynical perspective. Examining the use of strategies to handle their workload, based on theories of discretion and if characteristics of the decision maker affect outcomes in the needs assessment process. The study shows that Esther’s case was handled in different ways, that decision makers focused on different needs and made different assessment regarding her right to accommodation at a retirement home according to chapter 4 § 1 in the Social Services Act. Further examination of the relationship between characteristics of decision makers and outcomes in the needs assessment process shows no significant relationships that explains the outcome. The results indicate that characteristics such as age, experience in needs assessment and other experience of authority or a degree from higher education in social work does not create a more legally secure process. Instead, the differences in the needs assessment seems to be caused by the strategies that decision makers use to cope with their working situation.