Studien syftar till att undersöka begreppet välbefinnande hos äldre personer och vilka faktorer som kan öka de äldre personernas välbefinnande. Studien syftar även till att tillföra kunskap kring äldre inom det sociala arbetet. Det teoretiska ramverket består av fyra teorier som medför en ökad kunskap kring äldres välbefinnande. Teorierna är Eriksons psykosociala teori, teorin om gerotranscendens, känslan av sammanhang (KASAM) och Maslows behovshierarki. Den metod som har använts är kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som är yrkesverksamma med äldre personer. I arbetet har sju respondenter intervjuats. För att få fram det viktigaste från intervjuerna genomfördes en tematisk analys av de transkriberade texterna. 

I resultatet framkommer det att den fysiska hälsan påverkar den psykiska hälsan och möjligheten till social interaktion. Det framkommer även att samhället har ett stort ansvar för att beakta äldre personers egna intressen, kulturer och att inte se de äldre som en homogen grupp. Detta gäller särskilt när aktiviteter för att främja äldres hälsa skapas och i arbetet för att möjliggöra en mer hälsosam livsstil. Där ingår även att skapa sociala sammanhang för äldre då resultatet påvisar hur viktigt sammanhang är för äldre. 

Slutsatsen och diskussionen resonerar kring välbefinnandets betydelse för de äldre, på vilka sätt det existentiella samtalet kan öka välbefinnandet hos äldre och hur sociala aktiviteter bör se till äldres verkliga intressen och inte utgå från ett normativt perspektiv. 

The study aims to explore the concept of well-being in elderly and which factors can increase well-being in the elderly. The study also aims to add knowledge to social work with elderly. The theoretical framework consists of four theories that lead to increased understanding about the wellbeing of the elderly. The theories are Erikson´s stages of psychosocial development, the theory of gerotranscendence, sense of coherence (SOC) and Maslow´s hierarchy of needs.

The method that is used is a qualitative method where semi-structured interview with respondents that in their profession work with elderly. In this study seven respondents have been interviewed. Thematic analysis was used to take out the most important parts from the transcriptions of the interviews. 

The results show that physical health has an impact on mental health and the possibility of social interaction. Furthermore, is shows that society has a responsibility to consider elderly´s own interests, cultures and not see the elderly as a homogenous group. This is important to consider when activities to promote the health of the elderly are created and, in work, to enable a healthier lifestyle. This also includes creating social connections for the elderly because it is an important factor for their well-being.

The conclusion and discussion resonate around the importance of well-being for the elderly, in which ways the existential conversation can increase the well-being of the elderly and how social activities should look to the real interests of the elderly and not from a normative perspective.