Allt fler barnfamiljer har de senaste åren, som en följd av inflationen, svårare att få ihop till sin baskonsumtion. Ekonomisk utsatthet är en riskfaktor för ohälsa hos föräldrarna men också hos barnen. Den här uppsatsen beskriver ett förbättringsarbete som syftade till att öka användningen av mötesplatser för att stärka hushåll med låg ekonomisk standard. Förbättringsarbetet genomfördes utifrån Nolans förbättringsmodell och bestod av tre PGSA hjul, som handlade om kompetensutveckling för professionella, information till familjerna och samskapande dialog. Uppsatsen studerar också mötesplatsernas betydelse för familjerna och det hälsofrämjande arbetet genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar till små barn. Resultatet visar att mötesplatserna är viktiga hälsofrämjande arenor och att olika typer av mötesplatser behövs för att nå ut brett till alla. Resultatet visar också att mötesplatserna har en viktig hälsofrämjande funktion genom att bidra till föräldrars sociala sammanhang, kunskaper i föräldraskap och till meningsfulla aktiviteter, vilket i sin tur bidrar till att minska ensamhet och isolering. Att minska isolering är något som forskning visar är viktigt för att familjer i ekonomisk utsatthet ska få det stöd och den avlastning de behöver. Genom samverkan mellan verksamheter i ett visst område kan positiva synergieffekter uppnås och därmed bidra till minskad belastning på enskild verksamhet.

In recent years, an increasing number of families with children have faced challenges in meeting their basic needs due to inflation. Economic vulnerability is a risk factor not only for parents but also for children’s well-being. This essay describes an improvement initiative aimed at enhancing the use of meeting places to support households with low economic standards. The improvement work followed Nolan’s improvement model and consisted of three PDSA wheels, focusing on professional development, family information, and collaborative dialogue. The study also examines the significance of these meeting places for families and their health-promoting impact through semi-structured interviews with parents of young children. The results highlight that meeting places play a crucial role in promoting health and that various types of meeting places are necessary to reach a broad audience. These spaces contribute to parents’ social connections, parenting knowledge, and meaningful activities, ultimately reducing loneliness and isolation. Addressing isolation is essential to providing support and relief for economically vulnerable families. Collaborative efforts among organizations in specific areas can lead to positive synergies and alleviate the burden on individual services.