På grund av klimatförändringar har förekomsten av extremväder ökat i Sverige vilket leder till skador på fastigheter. Regeringens vision är att genom klimatanpassningsåtgärder minska sårbarheten i samhället. Trots detta går arbetet med att implementera klimatanpassningsåtgärder långsamt. En anledning till att det är bristen på styrningar och resurser.

Vid framtagande av nya detaljplaner finns idag krav på klimatanpassningsåtgärder. Inom äldre detaljplanerade områden vilar ansvaret för befintlig bebyggelse på fastighetsägarna. Detta skapar utmaningar för fastighetsbolagen eftersom åtgärder för att skydda fastigheter är kostsamma och de ekonomiska resurserna är begränsade.

Denna studie syftar till att undersöka hur mindre fastighetsbolag arbetar med åtgärder för klimatanpassning i dagsläget. Studien syftar också till att kartlägga fastighetsägarnas kunskaper kring klimatanpassningsåtgärder samt behovet av stöd och samarbete med deras respektive kommun.  

Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom tvärsnittsstudie. Datainsamlingen utgörs av intervjuer med ett antal mindre fastighetsbolag. Samtliga bolag är verksamma inom ett flertal kommuner av varierande storlek.  

Resultatet påvisar att fastighetsbolagen är medvetna om att extremväder kan ha konsekvenser på deras fastigheter. Trots detta utförs åtgärder endast vid behov och inte förebyggande. Fastighetsbolagen saknar en övergripande intern strategi för klimatanpassningsåtgärder och inget av de intervjuade bolagen adresserar frågan specifikt.  

Kunskaperna kring kommunernas klimatanpassningsplaner är okända för fastighetsbolagen. Fastighetsägarna efterfrågar stöd från kommunen i form av kunskap, långsiktig planering och eventuellt ekonomiskt stöd. Det finns även en önskan om ett mer organiserat samarbete mellan kommunen och fastighetsbolagen för att identifiera riskområden och hitta gemensamma lösningar. Fler initiativ från kommunen såsom informationsmöten och delning av expertis skulle kunna underlätta arbetet med klimatanpassning för fastighetsbolagen.

Due to climate change, the incidence of extreme weather events has increased in Sweden, leading to property damage. The government's vision is to reduce society's vulnerability through climate adaptation measures. However, the implementation of these measures is progressing slowly, partly due to the lack of direction and resources. 

New detail plans include requirements for climate adaptation measures. In older planned areas, property owners are responsible for existing buildings. This poses challenges for real estate concerns as protective measures are costly, and financial resources are limited. 

The purpose of this study is to examine how small real estate concerns work with climate adaptations today. The study also aims to map the knowledge of climate adaptation measures and the need for support and collaboration with their respective municipality. 

The study is conducted using a qualitative approach through cross-sectional studies, with data collected from interviews with several smaller real estate concerns operating in municipalities of various sizes. 

The results indicate that real estate concerns are aware that extreme weather can have consequences for their properties. However, measures are only taken when necessary, rather than preventively. Real estate concerns lack an overarching internal strategy for climate adaptation measures, and none of the interviewed companies specifically addresses the issue. 

Knowledge of the municipalities' climate adaptation plans is unknown to real estate concerns. Property owners request support from the municipality through knowledge, long-term planning, and possibly financial assistance. There is also a desire for more organized collaboration between the municipality and property concerns to identify risk areas and find common solutions. More initiatives from the municipality, such as information meetings and sharing of expertise, could facilitate the work of climate adaptation for real estate concerns.