2024 står bygg- och fastighetsbranschen för drygt 20% av Sveriges utsläpp och 40% av dess avfall. Att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi är därav av största intresse för samtliga aktörer i byggbranschen. En stor klimatbov är byggprodukter och byggmaterial, vilket medför att ökat återbruk av dessa är en väsentlig del av förändringen till ett hållbart samhälle. Utbudet av och tillgången till återbrukat material är idag (2024) bristfälligt och behöver öka med hjälp av ökad efterfrågan.

Syftet med studien är att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns i byggbranschen idag vad gäller återbrukat material, samt hur materialet kan identifieras och dokumenteras med hjälp av digitala verktyg. En litteraturöversikt över forskningsfronten samt en kvalitativ intervjustudie av aktörer verksamma i näringslivet har genomförts för att uppmärksamma de kunskapsgap som finns samt hur dessa bör åtgärdas. Intervjurespondenterna består av två arkitekter, två miljökonsulter, tre projektledare för kommunala fastighetsföretag, en konstruktör, en entreprenadchef samt en leverantör av återbrukat byggnadsmaterial, se tabell 1. Samtliga intervjuer finns transkriberade hos författarna. Genom att intervjua en bredd av olika yrkesroller skapades en bred inblick i hur de olika aktörerna aktivt arbetar för ökat återbruk.

Studiens resultat visar på ett stort intresse för användning av återbrukat material samtidigt som betydande hinder behöver åtgärdas för att öka användningen ytterligare. De främsta hinder som identifierats är respondenternas bristande kunskap kring återbrukets påverkan på ekonomi och tidsåtgång samt avsaknad av tydliga krav och riktlinjer från myndigheter. Respondenterna uttryckte en osäkerhet kring vilka material som kan återbrukas samt hur man går till väga.

Samarbete och förståelse genom hela byggprocessen är en väsentlig del för att främja återbruk som en integrerad del av hållbarhetsarbetet. Tydligare incitament bör användas av såväl myndigheter som byggherrar för att uppmuntra till ökat återbruk. Sammanfattningsvis behöver återbruk vara huvudfokus från projektuppstart samt att tydligare riktlinjer och lagar behöver införas såväl kring tillvägagångssätt vid återbruksinventering som dokumentation av material genom materialpass.

Today, the construction and real estate industry accounts for over 20% of Sweden's emissions and 40% of its waste. Transitioning from a linear to a circular economy is therefore of paramount interest for all actors within the building sector. A significant climate culprit is building products and materials, creating an increased necessity for reuse. The supply of and access to reused materials is currently inadequate and needs to be enhanced through increased demand. 

The aim of this study is to examine the barriers and opportunities present in the industry today regarding reused materials, and how these can be identified and documented using digital tools. A literature review of the research frontier and a qualitative interview study of actors active in the business sector have been conducted to address the knowledge gaps and how they should be addressed. The interview respondents include two architects, two environmental consultants, three project manager for municipal property companies, one construction engineer as well as one supplier of reused material. By interviewing a variety of professional roles, a comprehensive insight is gained into how different actors actively work towards increased reuse.

The study's findings indicate a significant interest in the use of reused materials, while substantial obstacles need to be addressed to further increase utilization. The primary barriers identified include respondents’ lack of knowledge regarding the economic and time impacts of reuse, and the absence of clear requirements and guidelines from authorities. Respondents expressed uncertainty regarding which materials can be reused and how to proceed. 

Collaboration and understanding throughout the construction process are essential to promote reuse as an integral part of sustainability efforts. Clearer incentives should be employed by both authorities and developers to encourage increased reuse. In conclusion, reuse needs to be the primary focus from project initiation, and clearer guidelines and laws need to be introduced regarding both the approach to reuse inventory and the documentation of materials through material passports.